Straffa inte studerandena!

06.03.2016 kl. 12:00
Regeringens utbildningspolitiska linje är synnerligen oroväckande

Man har skurit hundratals miljoner i universitetens finansiering och nu planeras också en kraftig sänkning av studiestödet. Nyckeln till Finlands framgång har länge varit en kvalitativ utbildning inklusive satsning på forskning och innovationer. En välutbildad befolkning har varit vårt trumfkort. Det borde det också vara framöver. Det behövs en fortsatt satsning på kunskaps-Finland för att ta oss ur den ekonomiska kris vi är i för tillfället. Enbart ett samhällsfördrag räcker inte.  Men regeringen ser ut att välja en annan väg. Nu är det studerandenas tur att få smaka på besk SSS-medicin.

 

 I den rapport om studiestödssystemet som professor Roope Uusitalo överräckte till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen i veckan föreslås en kraftig nedskärning av högskolestuderandenas studiestöd. Studiepenningen föreslås sänkas från 336 euro till 250 euro per månad, maximiantalet studiestödsmånader skall minskas och att statsgarantin för lån skall höjas. Parallellt med detta skall kraven på framsteg i studierna bli strängare. Man vill med andra ord, att våra studerande skall bli färdiga snabbare och att de därtill skall finansiera allt mera av sina studier med lån. Det handlar dessvärre om mycket piska och väldigt lite morot. Att skära studiepenningen med hela 28 procent skulle naturligtvis inverka negativt på de studerandes vardag. Speciellt i huvudstadsregionen är hyrorna så höga att hela studiestödet inklusive bostadsbidrag redan idag går till att betala hyran. Till mat och normala levnadskostnader blir inte många cent över.

 

Den modell som Uusitalo föreslår skulle försätta våra ungdomar i en mycket ojämlik situation. Möjligheten att skaffa sig en utbildning ska inte vara beroende av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund! Fastän studiestödet i dagens läge inte är högt ger det ändå unga en möjlighet att skaffa sig en utbildning och på samma gång även skapa en god grund för sin framtid. Vi måste eftersträva jämlika möjligheter för våra unga, istället för att öka klyftorna mellan dem.

 

Regeringen har också som mål att förkorta studietiden. Jag tvivlar på att den modell som utredningsmannen föreslår skulle ha önskad effekt. Varför? Jo, för då man skär i studerandes grundtrygghet blir de tvungna att jobba allt mer vid sidan om studierna för att kunna säkra sin utkomst. Att ta lån är inte attraktivt fastän räntorna är låga eftersom vi är i ett läge där arbetsmarknaden känns mycket osäker. Arbetslösheten har också ökat bland högutbildade och det är självklart att många unga känner en oro. Det upplevs lätt som en stor risk att skuldsätta sig.

 

Det finns alltså en uppenbar risk för att regeringen väljer att underlätta statens egen lånebörda genom att tvinga de unga att skuldsätta sig allt mer. Inför riksdagsvalet lät det annorlunda. Då bedyrade såväl Samlingspartiet som Centern att man inte skulle spara mera på utbildningen eller skära i studiestödet.

 

Det nuvarande systemet är inte perfekt, och på sikt behöver det säkert förnyas så att det bättre möjliggör heltidsstudier och innehåller fler sporrande element. Ett system som bygger på allas jämlika möjligheter. En klok regering sätter tummen ner för Uusitalos modell.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00