Hoten mot Borgå sjukhus gäller inte bara förlossningarna

04.03.2016 kl. 14:31
Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad

Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad. Detta stämmer, men de verkliga hoten är fler än så, konstaterar riksdagsledamot och Borgå stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander.

 

Omsorgsminister Juha Rehula meddelade på torsdagen på riksdagens frågetimme att lagstiftningen också i övrigt kommer att skärpas. Detta betyder i klartext att jourförordningen och annan lagstiftning kommer att skärpas på ett sätt som gör att verksamheten vid mindre sjukhus kommer att förändras en hel del, säger Nylander.

 

Det här innebär att det inte enbart är kravet på 1000 förlossningar per år som utgör ett reellt hot mot Borgå sjukhus. Regeringen planerar att skärpa också övriga krav på ett sätt som stympar sjukhus som är i Borgå sjukhus storleksklass. De planerade lag- och förordningsändringarna kommer att gå på remissrunda ännu under våren. Regeringen kommer att skärpa lagstiftningen oberoende av hur vårdreformen framskrider. Det är alltså inte de planerade självstyrande områdena eller landskapen som kommer att fatta beslut om vilken verksamhet som bedrivs på olika sjukhus, utan regeringen kommer att fatta de här besluten före själva reformen, förundrar sig Nylander.

 

Hoten mot Borgå sjukhus kommer alltså inte att handla enbart om kravet på 1000 förlossningar per år. Den skärpta lagstiftning som regeringen planerar kommer säkert att innehålla flera punkter som omöjliggör vissa funktioner på Borgå sjukhus. Det är nu dags för regeringen att tala klarspråk om skärpningarna av lagstiftningen så att vi vet vilka de faktiska möjligheterna för Borgå sjukhus är i framtiden, kräver Nylander. Bollen ligger nu hos regeringen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00