EU:s största prövning

05.03.2016 kl. 08:00
Då EU:s företrädare, den europeiska kol- och stålunionen grundades, var det för att förhindra att nya konflikter och krig skulle uppkomma på den europeiska kontinenten. Efter det har den europeiska integrationen fortsatt i många etapper både på djupet och på bredden.

Slutet på det kalla kriget innebar en militär nedrustningsvåg i Europa. Sovjetunionen skulle snabbt uppfattas som en historisk parantes. Handeln och det kulturella utbytet mellan Europa och Ryssland skulle på nytt blomma och Ryssland skulle bli en del av väst. Det var en tid av optimism och framtidstro. Geopolitiken i Europa var över.

 

Nu är den på väg tillbaka samtidigt som EU står inför sin största prövning någonsin. Nationalism, EU-skepsis, globaliseringsmotstånd och främlingsfientlighet. Idéer från både ytterhögern och yttervänstern blandas och kokas nu ihop till en farlig brygd för Europas liberala demokratier.

 

Populismens lockande rop att med enkla lösningar lösa svåra problem är förförande i en tid då många européer känner att de traditionella partierna tappat kontakten med dem. Samtidigt är de historiska perspektiven kastade överbord. De flesta EU länders regeringar lever enbart i nuet och misslyckas med att titta bakåt och blicka framåt, vilket är nödvändigt om man ska hitta fungerande lösningar. Det här skapar ett farligt läge.

 

Då EU:s statschefer möts till ett toppmöte i Bryssel nu på måndag för att framförallt diskutera flyktingsituationen så är det oerhört viktigt att man nu återfår den politiska kontrollen över situationen. EU behöver enas eftersom det enbart är en gemensam europeisk lösning som kan hantera en så här enorm (och gemensam) utmaning.

 

Syrien står i brand. Kriget i Syrien har varit katalysatorn för flyktingvågen till Europa och den har vi misslyckats med att politiska hantera.

 

Alla är inte ledsna över det. De som inte vill se att EU ska lyckas gnuggar nu sina händer. Det finns de som gör det både innanför och utanför Europas gränser eftersom de ser det som jag ser, att det EU vi har idag kommer att bryta ihop om man nu inte hittar en politisk lösning på flyktingsituationen.

 

Nyligen kallade Grekland tillbaka sin ambassadör från Österrike. Samma vecka införde Belgien gränskontroller mot Frankrike, något som väckte ilska i Frankrike. Också Sverige och Danmark har varit i luven på varandra. Goda vänner befinner sig nu plötsligt i ordväxlingar och gräl. Det här måste sluta.

 

Om det finns ett land som tycker om att se ett svagt Europa är frågan om det landet kan hålla sig borta från att ytterligare blanda sig i situationen och utnyttja den ökande splittringen i Europa till dess fördel. Att bomba sjukhus i Syrien är ett enkelt sätt att öka på flyktingströmmen mot Europa och därmed också de politiska svårigheterna för EU. Storbritanniens folkomröstningen om EU ger också krafter som är emot ett enat Europa möjlighet att slå in kilar i den europeiska gemenskapen. Frågan är om och hur man kommer att utnyttja det.

 

Europas befolkning måste vakna och förstå vad som är på spel. Vardagen för de allra flesta i Europa lunkar på som vanligt. Men om EU:s inre marknad och Schengen skulle kollapsa eller Storbritannien lämna EU skulle det kunna få stora oanade följder. Med Europas blodiga historia vill jag undvika steg ut i det okända.

 

Vi behöver därför sätta saker i sina rätta perspektiv och i den rätta historiska kontexten. Det är dags för Europa att nu lyfta blicken och ta ett gemensamt ansvar för situationen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15