Lös problemen eller avskaffa Landsbygdsverket

03.03.2016 kl. 09:36

Det är sammanlagt ca 200 miljoner euro som inte utbetalats från ansökningarna som gjordes våren 2015.
- Landsbygdsverkets oförmåga att sköta sina uppgifter orsakar extra kostnader på många gårdar, och slår hårt mot den enskilda bonden. Räkningar förfaller, låneräntor ökar i mängd, straffräntor tillkommer och tjänster kan inte upphandlas. Situationen blir definitivt inte bättre av att år 2015 för lantbrukets ekonomiska resultat varit ett av de sämsta någonsin. Samtidigt uppvisar myndigheterna en total avsaknad av flexibilitet då det kommer till misstag, förseningar etc. från böndernas sida. Så här kan det bara inte fortsätta. Nu hoppas vi att minister Tiilikainen på allvar ska ta itu med problemen, säger riksdagsledamot Thomas Blomqvist

Det är sammanlagt ca 200 miljoner euro som inte utbetalats från ansökningarna som gjordes våren 2015. Utbetalningen borde ha skett under samma höst, men sköts upp till december, då stöden endast till vissa delar utbetalades. Tidigare utlovades att den sista betalningsraten sker i april-maj, men nu riskerar utbetalningen att fördröjas till midsommarveckan.

- Det är fullständigt obegripligt att Landsbygdsverket MAVI än en gång har skjutit upp betalningen av lantbrukets stöd. Hur är det möjligt att man fortfarande skyller på tekniska problem då riksdagen gett tilläggsfinansiering uttryckligen för att lösa de problemen? Agerandet är dessutom arrogant, då man endast ensidigt informerat om saken via sin hemsida, utan att beakta de berördas situation, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen lämnar in ett skriftligt spörsmål om Landsbygdsverkets agerande. Där frågar gruppen bl.a vad regeringen kommer att göra för att genast säkerställa utbetalningen av stöden, samt vad regeringen tänker göra för att motsvarande dröjsmål inte ska ske i framtiden.

I höst föreslog Svenska riksdagsgruppen i sin skuggbudget att Landsbygdsverket läggs ner för att minska jordbrukarnas byråkrati och antalet förvaltningsnivåer.

- Enklare processer är en vinst i såväl tid, pengar och pappersarbete. För att jordbrukarna ska få koncentrera sig på sitt jobb istället för pappersarbete kunde vi lägga ner hela Landsbygdsverket. Den senaste farsen börjar vara droppen som får bägaren att rinna över. Om inte ministern snart får bukt på problemen är det dags att avskaffa Landsbygdsverket, säger riksdagsledamot Mats Nylund.


 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00