Lös problemen eller avskaffa Landsbygdsverket

03.03.2016 kl. 09:36

Det är sammanlagt ca 200 miljoner euro som inte utbetalats från ansökningarna som gjordes våren 2015.
- Landsbygdsverkets oförmåga att sköta sina uppgifter orsakar extra kostnader på många gårdar, och slår hårt mot den enskilda bonden. Räkningar förfaller, låneräntor ökar i mängd, straffräntor tillkommer och tjänster kan inte upphandlas. Situationen blir definitivt inte bättre av att år 2015 för lantbrukets ekonomiska resultat varit ett av de sämsta någonsin. Samtidigt uppvisar myndigheterna en total avsaknad av flexibilitet då det kommer till misstag, förseningar etc. från böndernas sida. Så här kan det bara inte fortsätta. Nu hoppas vi att minister Tiilikainen på allvar ska ta itu med problemen, säger riksdagsledamot Thomas Blomqvist

Det är sammanlagt ca 200 miljoner euro som inte utbetalats från ansökningarna som gjordes våren 2015. Utbetalningen borde ha skett under samma höst, men sköts upp till december, då stöden endast till vissa delar utbetalades. Tidigare utlovades att den sista betalningsraten sker i april-maj, men nu riskerar utbetalningen att fördröjas till midsommarveckan.

- Det är fullständigt obegripligt att Landsbygdsverket MAVI än en gång har skjutit upp betalningen av lantbrukets stöd. Hur är det möjligt att man fortfarande skyller på tekniska problem då riksdagen gett tilläggsfinansiering uttryckligen för att lösa de problemen? Agerandet är dessutom arrogant, då man endast ensidigt informerat om saken via sin hemsida, utan att beakta de berördas situation, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen lämnar in ett skriftligt spörsmål om Landsbygdsverkets agerande. Där frågar gruppen bl.a vad regeringen kommer att göra för att genast säkerställa utbetalningen av stöden, samt vad regeringen tänker göra för att motsvarande dröjsmål inte ska ske i framtiden.

I höst föreslog Svenska riksdagsgruppen i sin skuggbudget att Landsbygdsverket läggs ner för att minska jordbrukarnas byråkrati och antalet förvaltningsnivåer.

- Enklare processer är en vinst i såväl tid, pengar och pappersarbete. För att jordbrukarna ska få koncentrera sig på sitt jobb istället för pappersarbete kunde vi lägga ner hela Landsbygdsverket. Den senaste farsen börjar vara droppen som får bägaren att rinna över. Om inte ministern snart får bukt på problemen är det dags att avskaffa Landsbygdsverket, säger riksdagsledamot Mats Nylund.


 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00