Anna-Maja Henriksson sågar Uusitalos studiestödsutredning

01.03.2016 kl. 13:55
Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande.

- Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande. Vi vet redan från tidigare att högskoleutbildning går i arv. Tack vare det studiepenningsbetonade studiestödet har allt flera ungdomar från icke högskoleutbildade familjer sökt sig till högskolestudier.  Uusitalos lånemodell skulle sätta ungdomar i en mycket ojämlik situation p.g.a. deras socioekonomiska bakgrund. En sådan utveckling är inte önskvärd. Vi måste eftersträva jämlika möjligheter, istället för att öka klyftorna mellan våra ungdomar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Utredningsman, professor Roope Uusitalo lämnade idag in sin utredning om alternativen för ett förnyat studiestöd för högskolestuderande åt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen. Uusitalo föreslår bl.a. att studiepenningen sänks till 250,28 euro per månad, att maximiantalet studiestödsmånader minskas, att kraven på framsteg i studierna höjs och att statsgarantin för studielånet höjs.

- Jag tror inte att Uusitalos modell skulle leda till att studerande utexamineras snabbare. Tvärtom leder en nedskärning av studiepenningen lätt till att studerande är tvungna att arbeta allt mera för att säkra sin utkomst. Att ta lån är inte attraktivt i ett läge där högskoleutbildades arbetslöshet ökar och framtidsutsikterna är osäkra, säger Henriksson.

- Jag hade verkligen hoppats att åtminstone Samlingspartiet och Centern skulle i regeringen stå upp för bildningssamhället. Tyvärr visar bådas agerande att festtal och inför val givna utbildningslöften inte är förankrade i verkligheten, konstaterar Henriksson.
Henriksson anser att studiestödssystemet borde förnyas med eftertanke och inte genom hastverk.

- Det har gjorts ett flertal ändringar i studiestödet under de senaste åren. Konsekvenserna av dessa ändringar borde nu bedömas ordentligt. Därefter kan man vid behov starta en ny beredning med bred förankring för att hitta alternativa modeller. Det nuvarande systemet är inte perfekt, och på lång sikt bör det säkert förnyas, så att det bättre möjliggör heltidsstudier, avslutar Henriksson.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00