Har Finland råd med att inte låta invandrare arbeta?


29.02.2016 kl. 09:04



I sitt svar till riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) spörsmål om asylsökandes sysselsättning säger arbets- och justitieminister Jari Lindström att ”många parter har föreslagit att de asylsökandes arbetsmöjligheter ska främjas genom att man förkortar väntetiden på rätten att arbeta”, men att ”en väsentlig del i detta resonemang är att man ska undvika politiska förändringar som lockar asylsökande till landet.”


 

Menar ministern faktiskt att Finland inte vill underlätta sysselsättningen av asylsökande med motiveringen att vi då skulle locka hit en tsunami av arbetsföra och -villiga invandrare, som skulle delta i samhället, dra sitt strå till stacken och betala skatt - och på så sätt bidra till att avhjälpa vårt hållbarhetsunderskott, frågar Adlercreutz.



 

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, av vilka den största delen är i arbetsför ålder. De asylsökande som har bestyrkt identitet får enligt lagen börja förvärvsarbeta efter tre månader, medan de utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader innan de har tillstånd att arbeta i Finland.


 


- Minister Lindström verkar anse att det är bättre för både de asylsökande och Finland att de tvingas vara sysslolösa i ett halvt år eller längre, i stället för att aktivt delta i samhället och förtjäna sitt uppehälle. Är det hela regeringens linje att möjligheten till arbeta, lön och att betala skatt är en attraktionsfaktor som inte får associeras med Finland? I stället för att fokusera på att göra Finland så oattraktivt som möjligt är det nu dags att på allvar ta itu med den stora utmaningen - , snabb och effektiv integration av invandrarna. Det här borde vara en självklar prioritet för hela riskdagen, konstaterar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15