Har Finland råd med att inte låta invandrare arbeta?


29.02.2016 kl. 09:04



I sitt svar till riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) spörsmål om asylsökandes sysselsättning säger arbets- och justitieminister Jari Lindström att ”många parter har föreslagit att de asylsökandes arbetsmöjligheter ska främjas genom att man förkortar väntetiden på rätten att arbeta”, men att ”en väsentlig del i detta resonemang är att man ska undvika politiska förändringar som lockar asylsökande till landet.”


 

Menar ministern faktiskt att Finland inte vill underlätta sysselsättningen av asylsökande med motiveringen att vi då skulle locka hit en tsunami av arbetsföra och -villiga invandrare, som skulle delta i samhället, dra sitt strå till stacken och betala skatt - och på så sätt bidra till att avhjälpa vårt hållbarhetsunderskott, frågar Adlercreutz.



 

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, av vilka den största delen är i arbetsför ålder. De asylsökande som har bestyrkt identitet får enligt lagen börja förvärvsarbeta efter tre månader, medan de utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader innan de har tillstånd att arbeta i Finland.


 


- Minister Lindström verkar anse att det är bättre för både de asylsökande och Finland att de tvingas vara sysslolösa i ett halvt år eller längre, i stället för att aktivt delta i samhället och förtjäna sitt uppehälle. Är det hela regeringens linje att möjligheten till arbeta, lön och att betala skatt är en attraktionsfaktor som inte får associeras med Finland? I stället för att fokusera på att göra Finland så oattraktivt som möjligt är det nu dags att på allvar ta itu med den stora utmaningen - , snabb och effektiv integration av invandrarna. Det här borde vara en självklar prioritet för hela riskdagen, konstaterar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars. Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
20.02.2013 kl. 15:00

Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
13.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande vid riksmötets öppningsdebatt

Gruppordförande Mikaela Nylander höll svenska riksdagsgruppens anförande i samband med riksmötets öppning 12.2 2013
12.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande 6.2 2013

Gruppanförande i remissdebatten om Statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012. Riksdagsman Thomas Blomqvist.
06.02.2013 kl. 15:27

Gruppanförande om 2013 års statsbudget

Riksdagsledamot Astrid Thors gruppanförande 17.12.2012 i debatten om finansutskottets betänkande om 2013 års statsbudget.
17.12.2012 kl. 16:57

Gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum 5.12.2012

Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela nylanders gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum inför Finlands 95. självständighetsdag.
07.12.2012 kl. 09:55

Interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice

Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylanders gruppanförande 3/10 2012 i debatten om interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice.
03.10.2012 kl. 15:00