Har Finland råd med att inte låta invandrare arbeta?


29.02.2016 kl. 09:04



I sitt svar till riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) spörsmål om asylsökandes sysselsättning säger arbets- och justitieminister Jari Lindström att ”många parter har föreslagit att de asylsökandes arbetsmöjligheter ska främjas genom att man förkortar väntetiden på rätten att arbeta”, men att ”en väsentlig del i detta resonemang är att man ska undvika politiska förändringar som lockar asylsökande till landet.”


 

Menar ministern faktiskt att Finland inte vill underlätta sysselsättningen av asylsökande med motiveringen att vi då skulle locka hit en tsunami av arbetsföra och -villiga invandrare, som skulle delta i samhället, dra sitt strå till stacken och betala skatt - och på så sätt bidra till att avhjälpa vårt hållbarhetsunderskott, frågar Adlercreutz.



 

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, av vilka den största delen är i arbetsför ålder. De asylsökande som har bestyrkt identitet får enligt lagen börja förvärvsarbeta efter tre månader, medan de utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader innan de har tillstånd att arbeta i Finland.


 


- Minister Lindström verkar anse att det är bättre för både de asylsökande och Finland att de tvingas vara sysslolösa i ett halvt år eller längre, i stället för att aktivt delta i samhället och förtjäna sitt uppehälle. Är det hela regeringens linje att möjligheten till arbeta, lön och att betala skatt är en attraktionsfaktor som inte får associeras med Finland? I stället för att fokusera på att göra Finland så oattraktivt som möjligt är det nu dags att på allvar ta itu med den stora utmaningen - , snabb och effektiv integration av invandrarna. Det här borde vara en självklar prioritet för hela riskdagen, konstaterar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00