Elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan

26.02.2016 kl. 13:52
ledamöterna Adlercreutz och Blomqvist inlämnat skriftligt spörsmål

Till riksdagens talman

 

Ett fungerande nätverk av vägar och järnvägar är en grundläggande förutsättning för att företag ska kunna verka, handeln löpa och Finlands ska få tillväxt i ekonomin. Ett behövligt projekt som skulle ge samhällsekonomisk nytta är elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan. För Hangö hamn skulle det här vara en livsviktig investering, en investering som även skulle föra med sig positiva effekter för hela regionen.

 

Hangö hamn är Finlands femte största hamn, den sydligaste hamnen och har den kortaste vägen till Centraleuropa.  Hangö hamn har aldrig tidigare haft så livlig trafik som nu. Mer än fyra miljoner ton gods fraktades via hamnen under år 2015. Tillväxten beror det bland annat på att trafiken till Tyskland och Estland har ökat, en ny rutt till Polen har också öppnats i början av 2016. Hamnens kapacitet utnyttjas för tillfället till fullo och hamnen kommer att utvidga för att kunna öka verksamheten.

 

En elektrifiering av Hangö-Hyvinge banan möjliggör en utökad användning av Hangö hamn samtidigt som det också minskar utsläppen från tågtrafiken och skulle även kunna vara en katalysator för näringslivet i området runtomkring. Hangö-Hyvinge-banavsnittet är det enda banavsnittet i södra Finland som inte elektrifierats. En elektrifiering av banan är väl motiverad med bland annat tanke på svaveldirektivet som trädde i kraft 1.1.2015 som höjde kostnaderna för sjötransporter. Ett utökat nyttjande av den skulle dels sänka transportkostnaderna och dels också sänka de extra utgifter som svaveldirektivet medför.

 

För ett år sedan beslöt dåvarande regeringen att ge tre miljoner euro i understöd för att påbörja förbättringen av banan. Nu har dock Trafikverket antytt att arbetet inte kommer att komma igång, trots att planen för hur elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan skulle gå till är så gott som klar och förväntas vinna laga kraft inom de närmaste månaderna. Effektiv frakt av gods hämmas rejält ifall vi upprätthåller flaskhalsar på våra tågbanor.

 

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad tänker regeringen göra för att utvecklingen av näringslivet och effektiv frakt av gods inte ska hämmas av flaskhalsar på våra tågbanor?

Med vilken tidtabell tänker regeringen framskrida med elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan?

Anders Adlercreutz och Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35