Skogsindustri eller naturreservat?

28.02.2016 kl. 08:00
Det som vårt land allra mest behöver för tillfället är investeringar i exportindustrin

Skogsindustrin svarar för tillfället på detta behov. I Äänekoski görs som bäst den största enskilda investeringen någonsin i finsk skogindustri. Metsä Group bygger en biofabrik för över en miljard euro som blir världens modernaste och producerar allt från cellulosa till energi, och många andra produkter. Investeringar planeras också i Kuopio, i Kajana, i Kemijärvi och den senaste är kinesiska Kaidi som planerar en miljardinvestering i Kemi.

 

Nu är det kanske osannolikt att samtliga dessa investeringar förverkligas men däremot står det redan nu klart att så pass många investeringsbeslut redan är fattade att virkesuttaget i våra skogar kommer att öka markant. Räcker våra skogar till för detta? Forskningen säger entydigt ja. I Finland har vi inventerat i vårt skogsbestånd ända sedan sekelskiftet 1800-1900 talet och följt upp både tillväxt samt naturens tillstånd. Enligt både naturresursinstitutet Luke och Finlands miljöcentral kommer våra skogar mer än väl att tåla ökade hyggen och detta utan att vi riskerar viktiga naturvärden.

 

Suomen luonnonsuojeluliitto-Finlands naturskyddsförbund och deras ordförande Risto Sulkava hävdar däremot en annan uppfattning. Sulkava har i flera repriser varnat för att investeringsplanerna hotar miljön. Jag förstår att Finlands naturskyddsförbund har som sin uppgift att värna om vår natur och också slå larm när det är befogat. Min uppfattning är ända att de går för långt nu. Vårt samhälle skriker efter investeringar och arbetsplatser. Forskarkåren är enig om vår skogs- och bioindustris planer bygger på realistiska bedömningar om skogens uthålliga avverkningsmängd. Vi är i absolut världsklass när det gäller naturhänsyn i skogsbruket. Andra miljöorganisationer som tillexempel WWF har intagit en betydligt mera pragmatisk hållning.

 

Finland har den största andelen strängt skyddad skog i hela EU. Inget annat land kommer ens i närheten av vår nivå. Dessutom är största delen av vår skogsmark certifierad och sköts alltså enligt en högre standard än vad vår redan stränga lagstiftning förutsätter och vad gäller skydd av viktiga livsmiljöer och hotade arter.

 

När man ser på världen idag är det inte svårt att se att miljöhänsynen får större tyngd när befolkningens grundbehov är tillgodosedda och samhällsutvecklingen har nått en viss nivå. Jag är medveten om att anti-tillväxtförespråkare har en annan uppfattning än den jag nu ger uttryck för men jag hävdar ändå detta: den som motarbetar en stabil ekonomi och nya arbetsplatser motarbetar de facto en hållbar utveckling för både människa och miljö. Ökad användning av skogsråvara är en miljögärning av rang - inte minst med tanke på minskade koldioxidutsläpp. Jag skulle önska att Finlands naturskyddsförbund skulle komma med i det arbetet i stället för att motarbeta det.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00