Sportlovet behövs

26.02.2016 kl. 08:00
Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska.

 

 

Under den pågående veckan har skoleleverna i Nyland sportlov. År 1933, för drygt 80 år sedan, blev sportlovet obligatoriskt i hela Finland. Grankulla samskola sägs ha varit först med sportlovstraditionen då de, på initiativ av dåvarande rektor Magnus Hagelstam, höll sportlov 1927. Han ville ge eleverna möjlighet att vistas utomhus i vintervädret, önskade att skolan satsar mycket på idrott och ansåg att god fysisk kondition gjorde gott för eleverna.

 

Jag håller med Hagelstam, god fysisk kondition är mycket viktigt. Och inte enbart för barn och unga, utan för alla människor. I dag är sportlovet, och att skoleleverna uppmuntras att röra på sig, viktigare än någonsin. En oroväckande stor andel av de unga rör nämligen på sig för lite. Enligt undervisningsministeriet motionerar endast 30 procent av femteklassisterna tillräckligt och av niondeklassisterna bara var tionde. Föräldrarna, kommunerna, föreningarna och skolorna har en avgörande roll i att de unga får sunda motionsvanor.

 

Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska. Sjukdomar och åkommor som beror på för lite motion och dålig kost, kostar dessutom samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

 

Regeringens politik när det gäller utbildningssektorn kan i flera avseenden kallas katastrofal. En satsning är ändå positiv och det är målsättningen att öka inslaget av motion i skolorna. Regeringen har som mål en timme motion per dag, där kommunen och skolorna själva får bestämma hur det genomförs. Programmet Skolan i rörelse har funnits redan tidigare men utvidgas nu så det blir riksomfattande och omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. Ministeriet har reserverat 21 miljoner euro på tre år för det här.

 

Förutom satsningar i skolan behövs bättre möjligheter för att kunna utöva vardagsmotion och olika sorters idrott. Jag hoppas bland annat att det byggs flera gång- och cykelvägar så att det blir lättare och säkrare att röra sig till fots och cykel i våra kommuner. Vi borde på alla sätt göra det lätt och intressant att idka motion. För min egen del kan jag konstatera att mitt idrottande i ungdomen på ett mycket konkret sätt hjälpt mig att klara hälsoproblem i vuxen ålder. Det bidrog också till att tröskeln att inleda ett aktivt motionerande igen efter några års paus för min del var låg. Jag hoppas att så många som möjligt, både ung och gammal, skulle upptäcka glädjen i att röra på sig och få uppleva den sköna känslan som infinner sig både under och efter ett motionspass.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00