Pressmeddelande

Regeringen avvecklar systematiskt de svenska strukturerna

19.02.2016 kl. 13:13

Svenska riksdagsgruppen inlämnade skriftligt spörsmål gällande tingsrättsreformen.

- Hur tänker regeringen se till att medborgarnas språkliga rättigheter tryggas efter tingsrättsreformen? Är också denna reform ett led i Sannfinländarnas plan att totalt avveckla de svenskspråkiga strukturerna i Finland, frågar Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen har idag inlämnat ett skriftligt spörsmål om tingsrättsreformen, där man bland annat frågar huruvida regeringen bedömt konsekvenserna som reformen har på den svenskspråkiga servicen. Justitie- och arbetsminister Jari Lindström presenterade 11.2.2016 sitt beslut om att minska antalet tingsrätter från 27 till 20. Bland annat tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt kansliet i Sodankylä läggs ner. Av de separata samlingsplatserna dras bl.a. Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad in. Dessutom sammanslås Mellersta Österbottens tingsrätt med Österbottens tingsrätt.

- Stalltipset är att en sådan bedömning uteblivit. Att beakta minoriteters rättigheter har verkligen inte varit denna regerings styrka. Det är mycket troligt att en grundlig språkkonsekvensbedömning skulle visa att reformen inte tillräckligt tryggar de språkliga rättigheterna på sikt. Svenska riksdagsgruppen kräver att regeringen i den fortsatta beredningen utarbetar ett bättre förslag, säger Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen anser att minister Lindströms förslag är oacceptabelt. Den föreslagna tingsrättsslakten skulle ge mycket små inbesparingar med tanke på behovet att stabilisera den offentliga ekonomin. Däremot kan den ha förödande konsekvenser för möjligheterna att trygga den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter och rättsskydd.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30