Regeringen avvecklar systematiskt de svenska strukturerna

19.02.2016 kl. 13:13
Svenska riksdagsgruppen inlämnade skriftligt spörsmål gällande tingsrättsreformen.

- Hur tänker regeringen se till att medborgarnas språkliga rättigheter tryggas efter tingsrättsreformen?  Är också denna reform ett led i Sannfinländarnas plan att totalt avveckla de svenskspråkiga strukturerna i Finland, frågar Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Svenska riksdagsgruppen har idag inlämnat ett skriftligt spörsmål om tingsrättsreformen, där man bland annat frågar huruvida regeringen bedömt konsekvenserna som reformen har på den svenskspråkiga servicen. Justitie- och arbetsminister Jari Lindström presenterade 11.2.2016 sitt beslut om att minska antalet tingsrätter från 27 till 20. Bland annat tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt kansliet i Sodankylä läggs ner. Av de separata samlingsplatserna dras bl.a. Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad in. Dessutom sammanslås Mellersta Österbottens tingsrätt med Österbottens tingsrätt.

 

- Stalltipset är att en sådan bedömning uteblivit. Att beakta minoriteters rättigheter har verkligen inte varit denna regerings styrka. Det är mycket troligt att en grundlig språkkonsekvensbedömning skulle visa att reformen inte tillräckligt tryggar de språkliga rättigheterna på sikt. Svenska riksdagsgruppen kräver att regeringen i den fortsatta beredningen utarbetar ett bättre förslag, säger Henriksson.

 

Svenska riksdagsgruppen anser att minister Lindströms förslag är oacceptabelt. Den föreslagna tingsrättsslakten skulle ge mycket små inbesparingar med tanke på behovet att stabilisera den offentliga ekonomin. Däremot kan den ha förödande konsekvenser för möjligheterna att trygga den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter och rättsskydd.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00