Biaudet om regeringens nedskärningar i biståndet

18.02.2016 kl. 13:02
Vad betyder regeringens löfte om att eftersträva bistånd på 0,7 procent?

Regeringens val att skära ner i biståndet till nästan hälften av vad det varit, är ett bevis på att den politik som förs i dag inte är kapabel att på ett övergripande plan möta de komplexa biståndsutmaningarna vi har idag. Regeringen verkar inte se de långsiktiga konsekvenserna för varken mottagarländerna eller Finland, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP).

 

– Finlands utrikespolitik verkar vara begränsad till våra närmaste grannländer och till att bevaka våra egna intressen på kort sikt. Detta är inte hållbar politik, konstaterar Biaudet.

 

Tidigare har man brukat tänka att det legat i Finlands intresse att på ett framstående sätt vara med i det internationella samarbetet. Finland har varit med i främjandet och utvecklandet av internationella rättsprinciper, arbetet för att eliminera fattigdom och ojämlikhet och varit med och löst utmaningar orsakade av klimatförändringen. Enligt Biaudet verkar denna regering tänka att man genom att stänga gränser kan skydda sig från allt ont i omvärlden.

 

Regeringens förhållningssätt till medborgarorganisationers utvecklingsarbete visar att regeringen underskattar betydelsen av både de resultat utvecklingsarbetet uppnår och de internationella nätverk Finland blivit en del av.

 

– Jag ansluter mig till medborgarorganisationernas krav till regeringen om att regeringen gör upp en konkret plan om hur man kan höja biståndet till 0,7 procent av BNP. Annars har denna skrivelse om målsättningar ingen betydelse. Politiska löften har tyvärr ett dåligt rykte, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00