Biaudet om regeringens nedskärningar i biståndet

18.02.2016 kl. 13:02
Vad betyder regeringens löfte om att eftersträva bistånd på 0,7 procent?

Regeringens val att skära ner i biståndet till nästan hälften av vad det varit, är ett bevis på att den politik som förs i dag inte är kapabel att på ett övergripande plan möta de komplexa biståndsutmaningarna vi har idag. Regeringen verkar inte se de långsiktiga konsekvenserna för varken mottagarländerna eller Finland, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP).

 

– Finlands utrikespolitik verkar vara begränsad till våra närmaste grannländer och till att bevaka våra egna intressen på kort sikt. Detta är inte hållbar politik, konstaterar Biaudet.

 

Tidigare har man brukat tänka att det legat i Finlands intresse att på ett framstående sätt vara med i det internationella samarbetet. Finland har varit med i främjandet och utvecklandet av internationella rättsprinciper, arbetet för att eliminera fattigdom och ojämlikhet och varit med och löst utmaningar orsakade av klimatförändringen. Enligt Biaudet verkar denna regering tänka att man genom att stänga gränser kan skydda sig från allt ont i omvärlden.

 

Regeringens förhållningssätt till medborgarorganisationers utvecklingsarbete visar att regeringen underskattar betydelsen av både de resultat utvecklingsarbetet uppnår och de internationella nätverk Finland blivit en del av.

 

– Jag ansluter mig till medborgarorganisationernas krav till regeringen om att regeringen gör upp en konkret plan om hur man kan höja biståndet till 0,7 procent av BNP. Annars har denna skrivelse om målsättningar ingen betydelse. Politiska löften har tyvärr ett dåligt rykte, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30