Regeringens biståndspolitik vilar på lösan sand

17.02.2016 kl. 15:00
– Pengarna för att förverkliga programmet saknas. Därför är det inte trovärdigt att betona hur mycket Finland samarbetar med och stöder FN:s organisationer, säger riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP).

 

 

Regeringens biståndspolitiska redogörelse är välmenande, men den vilar på lösan sand.

– Pengarna för att förverkliga programmet saknas. Därför är det inte trovärdigt att betona hur mycket Finland samarbetar med och stöder FN:s organisationer, säger riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP).

Euromässigt drabbas det multilaterala utvecklingssamarbetet och det allmänna stödet för FN-organisationer mest då regeringen skär cirka 330 miljoner euro i biståndet.

– De facto skars stödet till FN-organisationerna ned med omkring 60 procent i år. Det är givet att vårt anseende som ansvarsfull nordisk stat tar stryk av detta, säger Wallin.

Han finner det principiellt oärligt av regeringen att i flyktingdebatten betona att Finland borde hjälpa i de regioner där problemhärdarna uppstår.

– Inte kan man upprepa hur viktigt det är att satsa på förebyggande arbete – det vill säga de problemhärdar där hunger, elände och flyktingströmmar uppkommer – om man samtidigt radikalt skär ned på biståndsanslagen.  Det är ju i problemhärdarna biståndspengarna kan komma till preventiv nytta, säger Wallin.

 

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15