Justitieminister Jari Lindström påpekar att regeringen vill att tillgången till svenskspråkig service ska tryggas. Ännu har vi inte fått svar på frågan vilken språkkonsekvensbedömning regeringen gjorde innan beslutet fattades.

Ifall tryggandet av tillgång till svenskspråkig service skulle ha varit viktigt för regeringen borde regeringen ha agerat på annat sätt. Nu använder sig regeringen av Bemböletaktik genom att nedgradera eller dra in de flesta tingsrätter som fungerar på tvåspråkiga orter.

Tingsrätterna i Borgå och Raseborg blir enbart sammanträdesplatser. Tingsrätterna i Kimito, Kyrkslätt och Jakobstad som tidigare varit sammanträdesplatser dras in. Tingsrätterna i Österbottens sammanslås så att ingen längre har svenska som huvudspråk. Risken finns att tingsrätterna i Raseborg och Borgå, som föreslås bli enbart sammanträdesplatser utan kansli eller övriga funktioner, med tiden går samma öde till mötes som exempelvis tingsrätterna i Kyrkslätt och Jakobstad och dras in.

Det bästa sättet att trygga tillgången till svensk service skulle ha varit att satsa på tingsrätterna i Borgå och Raseborg genom att koncentrera och överföra vissa uppgifter till dessa tingsrätter. Det går att rationalisera och effektivera utan att ge avkall på rätten till svenskspråkig service.

Helt överraskande var beslutet om tingsrätterna inte. I utredningar om tingsrättsnätet som tidigare gjorts har man föreslagit att tingsrätterna i Raseborg och Borgå ska fusioneras med tingsrätterna i Esbo och Vanda. Det är intressant att se hur justitieministern och regeringen valt att omorganisera. För östra Finlands del har man valt att inte följa rekommendationerna från tidigare utredningar i och med att flera tingsrätter inte rörs.

Det är beklagligt att regeringen upprepar misstagen som gjordes i samband med reformen av nödcentralerna. Erfarenheterna visa hur svårt det är att rekrytera personal som behärskar också svenska utanför de genuint tvåspråkiga orterna.

Regeringen meddelade igår att ett tillräckligt antal så kallade språkdomartjänster ska tillsättas för att trygga också den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Både i Esbo och Vanda, dit kanslierna från Raseborg och Borgå tingsrätter flyttas, går det att besätta tjänster med personer som kan både finska och svenska.

För att lyckas med detta krävs det språklig medvetenhet, planering och en verklig vilja att trygga också de svenskspråkigas rättigheter till service på det egna modersmålet. Att kunna få sina ärenden behandlade på det egna modersmålet inom domstolsväsendet är ett av fundamenten för det tvåspråkiga Finland. Finns viljan hos regeringen att trygga detta fundament också efter omorganiseringen av tingsrättsnätet?