Orimligt krav för familjeåterförening

12.02.2016 kl. 15:26
Mats Nylund om inkomstgränsen 2600 euro netto i månaden:

Det överhöga beloppet är ett hån mot dem som beviljats asyl eller fått flyktingstatus i Finland. Det säger ordförande för SFP:s partifullmäktige, riksdagsledamot Mats Nylund om kravet på en gräns på 2 600 euro i nettoinkomst för den som söker familjeåterförening.

– Det handlar om en bruttomånadslön på omkring 3 600 euro i månaden vilket är klart mer än medellönen i Finland. Det betyder exempelvis att en invandrare som arbetar inom växthusnäringen i Närpes inte har råd med familjeåterföreningen på den här grunden, säger Nylund.

– Varje människa inser att denna inkomstgräns som fordras för att en fyrapersoners familj ska kunna återförenas är för hög. Den är nästan omöjlig att uppnå för nyfinländare som också annars har svårt att placera sig på vår arbetsmarknad. Om samma inkomstgräns tillämpades på vanliga finländare skulle över hälften få lämna landet.

 

Nylund noterar att då regeringen skärper reglerna för familjeåterförening, kan inkomstkravet inte ställas de första tre månader efter att personen fått flyktingstatus eller beviljats asyl. Det regleras av ett EU-direktiv.

– Men att sätta ett så högt krav på försörjningsförmågan för den som söker återförening först senare upplever jag att är djupt omoraliskt. Här gäller det att se till alla människors lika värde.

För en fyrapersoners familj är summan 2600 euro, medan nettogränsen växer 400 euro per barn om familjen är större.

– Vilka barn skulle man välja om man har flera barn och inkomsterna inte räcker för alla? Jag skulle aldrig kunna eller vilja välja mellan mina egna barn, säger Nylund.

Han understryker att familjeåterföreningsprocesser vanligen är komplicerade processer som riskerar dra ut på tiden.

– SFP:s linje är att familjeåterföreningarna borde förenklas eftersom det förbättrar integreringen. Inkomstgränserna måste tas ned på en rimlig nivå och summan borde inte vara högre än nivån för utkomststödet, säger Nylund.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30