Löfström talade inför Europaparlamentets transportutskott som besökte Finlands riksdag.

11.02.2016 kl. 11:38
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström deltog idag i ett möte med en delegation från Europaparlamentets transportutskott som besökt Finland i fyra dagar. Löfström höll en av riksdagens talturer och lyfte i talturen upp tre sjöfartsfrågor.

Det är viktigt at Europaparlamentet och EU ser att Europa ser väldigt annorlunda ut på olika platser. För sjöfartens del gäller det att på vintern på våra breddgrader kunna navigera i is. Fartygens isförstärkningar gör dem tyngre, också på sommaren. Då man nu inför system för beräknande av fartygs koldioxidutsläpp är det därför viktigt att man tar det i beaktande. Fartyg som trafikerar Östersjön året runt blir tyngre än fartyg som enbart trafikerar Medelhavet. Det är något som Finland och sjöfarten i Östersjön inte får missgynnas av, sade Löfström.

 

För tillfället ordnar riksdagens kommunikationsutskott höranden kring IMO:s konvention om ballastvatten. Ballastvattenkonventionen är ännu inte ratificerad och i krafttagen.

 

Tanken med konventionen är god för fartyg i oceangående trafik, men för Östersjön blir den extremt problematisk. Det finns idag tre, av IMO typgodkända, lösningar för att möta konventionens krav på att rena ballastvatten. Problemet är att ingen av teknikerna fungerar i Östersjön. Lösningarna som fungerar i testlabben fungerar helt enkelt inte i praktiken, säger Löfström.

 

Avslutningsvis tog Löfström upp svaveldirektivet som är i kraft i Östersjön, engelska kanalen och Nordsjön. Direktivet ska träda i kraft ena 2020 eller 2025 i hela Europa.

 

Det är oerhört viktigt att det träder i kraft i hela Europa 2020 för att inte fortsätta snedvrida konkurrensen i Europa mellan medlemsländerna. Jag är glad att Europaparlamentets delegation så tydligt deklarerade samma målsättning, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15