Henriksson om tingsrättsnedläggningarna: Helt oacceptabelt ur språklig synvinkel

11.02.2016 kl. 12:33
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson är bestört över justitieminister Jari Lindströms förslag att skära ner antalet tingsrätter från nuvarande 27 till 20.

Förslaget skulle bl.a. innebära en nedläggning av tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt tingsplatserna i Jakobstad, Kristinestad och Kimito. Dessutom ändrar majoritetsspråket vid Österbottens tingsrätt från svenska till finska. Detta betyder att det inte längre finns en tingsrätt med svenska som majoritetsspråk på fastlandet.

 

- Med tanke på förverkligandet av de språkliga rättigheterna är förslaget helt oacceptabelt. Förslaget slår otroligt hårt mot hela Svenskfinland. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Jag undrar om man verkligen bedömt de språkliga konsekvenserna ordentligt, säger Henriksson.

 

- Reformen slår med slägga mot de tvåspråkiga tingsrätterna vi har idag runt om i landet. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, dess svårare kommer det att vara, att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. Vi talar om en fundamentalt viktig grundprincip och medborgarnas likhet inför lagen, tillägger Henriksson.

 

Henriksson oroar sig också för de förlängda avstånden till tingsplatserna.

 

- Den centerledda regeringens centraliseringspolitik tycks bara fortsätta. Det verkar inte beröra centern att landskapet Mellersta Österbotten nu blir utan egen tingsrätt. Om alla dessa tingsrätter läggs ner blir avståndet till närmaste tingsrätt allt längre för den enskilde medborgaren. Det gör att medborgarna sätts i olika ställning på grund av var de bor, säger Henriksson.

 

Henriksson är heller inte övertygad att de planerade tingsrättsnedläggningarna är ekonomiskt hållbara.

 

- De inbesparingar som nedläggningen av sju tingsrätter och 23 andra verksamhetsställen medför är en pipa snus då det kommer till att få vår statsekonomi på räls, samtidigt som förslaget slår mycket hårt mot vårt rättsväsende. Det är bra att komma ihåg att antalet tingsrätter minskades från 51 till 27 så sent som år 2010, d.v.s. bara 6 år sedan, påminner Anna-Maja Henriksson.

 

- Sedan anser jag nog också att det är synnerligen kortsiktig fastighetspolitik av staten att först satsa stora pengar t.ex. i Jakobstad för att bygga ett nytt fint ämbetshus med en ändamålsenlig och modern tingssal, för att sedan några år senare avskaffa tingsplatsen, avslutar Henriksson. Sånt borde bara inte få hända.

Självfallet behöver Jakobstadsregionen med sina nästan 50 000 invånare en egen tingsplats.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15