Henriksson om tingsrättsnedläggningarna: Helt oacceptabelt ur språklig synvinkel

11.02.2016 kl. 12:33
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson är bestört över justitieminister Jari Lindströms förslag att skära ner antalet tingsrätter från nuvarande 27 till 20.

Förslaget skulle bl.a. innebära en nedläggning av tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt tingsplatserna i Jakobstad, Kristinestad och Kimito. Dessutom ändrar majoritetsspråket vid Österbottens tingsrätt från svenska till finska. Detta betyder att det inte längre finns en tingsrätt med svenska som majoritetsspråk på fastlandet.

 

- Med tanke på förverkligandet av de språkliga rättigheterna är förslaget helt oacceptabelt. Förslaget slår otroligt hårt mot hela Svenskfinland. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Jag undrar om man verkligen bedömt de språkliga konsekvenserna ordentligt, säger Henriksson.

 

- Reformen slår med slägga mot de tvåspråkiga tingsrätterna vi har idag runt om i landet. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, dess svårare kommer det att vara, att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. Vi talar om en fundamentalt viktig grundprincip och medborgarnas likhet inför lagen, tillägger Henriksson.

 

Henriksson oroar sig också för de förlängda avstånden till tingsplatserna.

 

- Den centerledda regeringens centraliseringspolitik tycks bara fortsätta. Det verkar inte beröra centern att landskapet Mellersta Österbotten nu blir utan egen tingsrätt. Om alla dessa tingsrätter läggs ner blir avståndet till närmaste tingsrätt allt längre för den enskilde medborgaren. Det gör att medborgarna sätts i olika ställning på grund av var de bor, säger Henriksson.

 

Henriksson är heller inte övertygad att de planerade tingsrättsnedläggningarna är ekonomiskt hållbara.

 

- De inbesparingar som nedläggningen av sju tingsrätter och 23 andra verksamhetsställen medför är en pipa snus då det kommer till att få vår statsekonomi på räls, samtidigt som förslaget slår mycket hårt mot vårt rättsväsende. Det är bra att komma ihåg att antalet tingsrätter minskades från 51 till 27 så sent som år 2010, d.v.s. bara 6 år sedan, påminner Anna-Maja Henriksson.

 

- Sedan anser jag nog också att det är synnerligen kortsiktig fastighetspolitik av staten att först satsa stora pengar t.ex. i Jakobstad för att bygga ett nytt fint ämbetshus med en ändamålsenlig och modern tingssal, för att sedan några år senare avskaffa tingsplatsen, avslutar Henriksson. Sånt borde bara inte få hända.

Självfallet behöver Jakobstadsregionen med sina nästan 50 000 invånare en egen tingsplats.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00