Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

09.02.2016 kl. 15:04
Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016.


(Talat ord gäller)

Riksmötets öppningsdebatt.

 

Värderade talman,

År 2016 är i många avseenden helt avgörande för regeringens politik. Ekonomin är ett problem. Regeringen Sipilä har hunnit med många misslyckade försök att uppnå ett samhällsfördrag – de kommande veckorna blir avgörande för det femte försöket. Vi kan inte annat än hoppas att regeringen tillsammans med förhandlingsparterna nu lyckas.

 

Samtidigt pågår en intensiv beredning för att skapa konkreta strukturer för vård- och landskapsreformen – Svenska riksdagsgruppen håller fast vid rollen att vara en av megareformens största kritiker. Vår alternativa väg hade varit starkare primärkommuner – nu riskerar patientperspektivet tappas bort då energin går åt till att skapa nya, demokratiskt tveksamma, områdesstrukturer. Vi är inte övertygade om att det är detta medborgarna vill ha.

Nu då det centerledda tåget går stadigt mot landskapsmodellen ser vi som vår uppgift att försvara en kvalitativ närvård, demokratisk insyn och valfrihet. Vi vill också förhindra, att i dag välfungerande sjukhusenheter läggs ned i en blind centraliseringsiver.

 

Värderade talman,

Ni har hört mig och vår grupp tala om flyktingfrågan förut. Frågan är viktig. Vare sig regeringen vill det eller inte kommer det att under året krävas många politiska avgöranden i denna fråga. Nu behövs en ansvarsfull hållning – asylpolitiken borde inte vara en sak som splittrar vårt samhälle.

Ingen här i salen, eller utanför den, torde vara ovetande om var Svenska riksdagsgruppen står i denna fråga. Vår linje är att Finland fortsätter att leva upp till internationella människorättsavtal, integreringen av de asylsökande ska förbättras, samtidigt som Finland på den internationella arenan, särskilt inom EU, aktivt söker konstruktiva lösningar som lugnar ned läget och skyddar de människor som tvingas fly.

 

 

Låt oss vara konstruktiva i vår politik. I stället för att stirra oss blinda på riskerna och problemen med flyktingsituationen borde vi mer pragmatiskt se möjligheterna. Vår grupp har i flera omgångar föreslagit att asylsökande så snabbt som möjligt ska kunna börja arbeta. Arbete är det absolut bästa sättet att integreras. Vår ekonomi behöver dessutom ett större utbud arbetskraft.

Svenska riksdagsgruppen efterlyser konkreta åtgärder från Inrikesministeriets sida så de asylsökande kan få ett ID-kort som möjliggör löneutbetalning. Var dröjer det?

 

Regeringen har planer på att skärpa kraven för familjeåterförening för dem som har fått asyl. Vill bara här kort meddela att vår grupp kommer att motsätta sig en sådan oetisk och kortsiktig politik.

Däremot vill vi ge en eloge åt statsminister Sipilä, som i detta läge är beredd att höja kvotflyktingarnas antal.

 

Värderade talman,

Det vi mest efterlyser av regeringen är en aktivare och tydligare Europapolitik. Jag frågar mig om regeringen alls har en idé om sin Europapolitik. Vad tycker Finland om trenden att många medlemsländer går sin egen väg och struntar i de gemensamma besluten? Har vi tappat tron på ett integrerat Europa? Jag bara undrar.

Den europeiska pressfriheten och demokratin hotas för första gången sedan andra världskriget. Efter det senaste valet i Polen har eurokritiska partiet ”Lag och rättvisa” både bytt ut domare i högsta domstolen och ställt medier under politikernas inflytande. Utvecklingen är både farlig och helt främmande för vår syn på rättsstaten.

Vad säger Finlands regering? Man stödde visserligen att EU-kommissionens beslut om att Polen blir föremål för granskning, men samtidigt säger ändå Finlands utrikesminister att EU inte ska lägga sig i hur Polens nya makthavare sköter sin politik. Budskapet är högst kluvet.

 

Den politiska debatten i Storbritannien inför landets folkomröstning om eventuellt utträde ur EU är också oroväckande. Debatten fokuserar inte på relevanta frågor och ser inte styrkan med EU-medlemskapet. Jag hoppas att regeringen klart ser att de frågor som gör att en del britter vill lämna EU, är de facto sådana frågor vi tillsammans inom EU kan hantera bättre, jämfört med att varje europeiskt land gör det skilt.

 

Värderade talman,

Jag vill ännu kort lyfta fram två väsentliga saker när det gäller politiken för 2016. De senaste månaderna har jag starkt drivit frågan kring ett nordiskt medborgarskap. Den nordiska värdegemenskapen och samarbetet är unika i världen och bör ytterligare fördjupas.

Det andra gäller regeringens utbildningsnedskärningar. Det finns möjligheter att korrigera kursen. I denna sal vet vi alla att Samlingspartiet lyssnar – också ofta på EK. Vore det inte dags att lyssna exempelvis på Matti Alahuhta som efterlyser satsningar på forskning och utbildning. Tänker regeringen backa när det gäller de kortsiktiga nedskärningarna som drabbar högskolor och universitet oskäligt hårt?

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00