Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

09.02.2016 kl. 15:04
Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016.


(Talat ord gäller)

Riksmötets öppningsdebatt.

 

Värderade talman,

År 2016 är i många avseenden helt avgörande för regeringens politik. Ekonomin är ett problem. Regeringen Sipilä har hunnit med många misslyckade försök att uppnå ett samhällsfördrag – de kommande veckorna blir avgörande för det femte försöket. Vi kan inte annat än hoppas att regeringen tillsammans med förhandlingsparterna nu lyckas.

 

Samtidigt pågår en intensiv beredning för att skapa konkreta strukturer för vård- och landskapsreformen – Svenska riksdagsgruppen håller fast vid rollen att vara en av megareformens största kritiker. Vår alternativa väg hade varit starkare primärkommuner – nu riskerar patientperspektivet tappas bort då energin går åt till att skapa nya, demokratiskt tveksamma, områdesstrukturer. Vi är inte övertygade om att det är detta medborgarna vill ha.

Nu då det centerledda tåget går stadigt mot landskapsmodellen ser vi som vår uppgift att försvara en kvalitativ närvård, demokratisk insyn och valfrihet. Vi vill också förhindra, att i dag välfungerande sjukhusenheter läggs ned i en blind centraliseringsiver.

 

Värderade talman,

Ni har hört mig och vår grupp tala om flyktingfrågan förut. Frågan är viktig. Vare sig regeringen vill det eller inte kommer det att under året krävas många politiska avgöranden i denna fråga. Nu behövs en ansvarsfull hållning – asylpolitiken borde inte vara en sak som splittrar vårt samhälle.

Ingen här i salen, eller utanför den, torde vara ovetande om var Svenska riksdagsgruppen står i denna fråga. Vår linje är att Finland fortsätter att leva upp till internationella människorättsavtal, integreringen av de asylsökande ska förbättras, samtidigt som Finland på den internationella arenan, särskilt inom EU, aktivt söker konstruktiva lösningar som lugnar ned läget och skyddar de människor som tvingas fly.

 

 

Låt oss vara konstruktiva i vår politik. I stället för att stirra oss blinda på riskerna och problemen med flyktingsituationen borde vi mer pragmatiskt se möjligheterna. Vår grupp har i flera omgångar föreslagit att asylsökande så snabbt som möjligt ska kunna börja arbeta. Arbete är det absolut bästa sättet att integreras. Vår ekonomi behöver dessutom ett större utbud arbetskraft.

Svenska riksdagsgruppen efterlyser konkreta åtgärder från Inrikesministeriets sida så de asylsökande kan få ett ID-kort som möjliggör löneutbetalning. Var dröjer det?

 

Regeringen har planer på att skärpa kraven för familjeåterförening för dem som har fått asyl. Vill bara här kort meddela att vår grupp kommer att motsätta sig en sådan oetisk och kortsiktig politik.

Däremot vill vi ge en eloge åt statsminister Sipilä, som i detta läge är beredd att höja kvotflyktingarnas antal.

 

Värderade talman,

Det vi mest efterlyser av regeringen är en aktivare och tydligare Europapolitik. Jag frågar mig om regeringen alls har en idé om sin Europapolitik. Vad tycker Finland om trenden att många medlemsländer går sin egen väg och struntar i de gemensamma besluten? Har vi tappat tron på ett integrerat Europa? Jag bara undrar.

Den europeiska pressfriheten och demokratin hotas för första gången sedan andra världskriget. Efter det senaste valet i Polen har eurokritiska partiet ”Lag och rättvisa” både bytt ut domare i högsta domstolen och ställt medier under politikernas inflytande. Utvecklingen är både farlig och helt främmande för vår syn på rättsstaten.

Vad säger Finlands regering? Man stödde visserligen att EU-kommissionens beslut om att Polen blir föremål för granskning, men samtidigt säger ändå Finlands utrikesminister att EU inte ska lägga sig i hur Polens nya makthavare sköter sin politik. Budskapet är högst kluvet.

 

Den politiska debatten i Storbritannien inför landets folkomröstning om eventuellt utträde ur EU är också oroväckande. Debatten fokuserar inte på relevanta frågor och ser inte styrkan med EU-medlemskapet. Jag hoppas att regeringen klart ser att de frågor som gör att en del britter vill lämna EU, är de facto sådana frågor vi tillsammans inom EU kan hantera bättre, jämfört med att varje europeiskt land gör det skilt.

 

Värderade talman,

Jag vill ännu kort lyfta fram två väsentliga saker när det gäller politiken för 2016. De senaste månaderna har jag starkt drivit frågan kring ett nordiskt medborgarskap. Den nordiska värdegemenskapen och samarbetet är unika i världen och bör ytterligare fördjupas.

Det andra gäller regeringens utbildningsnedskärningar. Det finns möjligheter att korrigera kursen. I denna sal vet vi alla att Samlingspartiet lyssnar – också ofta på EK. Vore det inte dags att lyssna exempelvis på Matti Alahuhta som efterlyser satsningar på forskning och utbildning. Tänker regeringen backa när det gäller de kortsiktiga nedskärningarna som drabbar högskolor och universitet oskäligt hårt?

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15