Isolerar vi ihjäl våra byggnader?

10.02.2016 kl. 08:05
Denna fråga ställer riksdagsledamot Anders Adlercreutz på sitt seminarium som han ordnar på Riksdagens infocenter torsdagen den 11 februari. Samtidigt som vi successivt ökat isoleringskraven för våra byggnader lider ett ökande antal finländare av symptom orsakade av dålig inomhusluft.

Lagen om nära-nollenergibyggnader och ändringen i lagen om energicertifikat för byggnader kommer att behandlas av riksdagen under det kommande året. I båda lagarna spelar räknemetoden av byggnaders energieffektivitet en stor roll. Det är på tiden att vi tar tag i frågan för att utveckla välgrundade standarder – både ur hållbarhets- och hälsosynvinkel, säger Adlercreutz.

Kraven på energieffektivt byggande bereder vägen för nära-nollenergihus, men experter är inte överens ifall ökad isolering blir vår räddning eller vårt fördärv. På seminariet talar professor emerita i mikrobiologi och ansvarig forskare Mirja Salkinoja-Salonen från Helsingfors universitet om den så kallade femte epidemin, där byggnaderna gör oss sjuka. Dåligt genomförd isolering stänger in fukt i byggnadens stomme, där mögelpartiklar sedan börjar utvecklas och sprids i inomhusluften på grund av ventilationssystemen.

 

Dålig inomhusluft är mycket skadlig för hälsan och utvecklar luftvägssjukdomar. Skolbyggnader, sjukhus och äldreboende där inomhusluften orsakat omfattande problem för dem som blivit utsatta har figurerat i nyheterna under en längre tid.

Det är dags att se energieffektivitet ur en bredare synvinkel, inte stirra sig blind på energiförbrukningen. I stället borde vi inkludera beräkningar som tar i beaktande husets hela livscykel, allt från materialanvändning till energiförbrukning till återvinning av byggnadsmaterialet. På detta sätt får vi en helhetsuppfattning om hur energieffektivt byggande egentligen är, samtidigt som vi skulle skapa fler friheter för husbyggare gällande material-, uppvärmnings- och ventilationslösningar, menar Adlercreutz.

Under seminariet hörs även överingenjör Jyrki Kauppinen från miljöministeriet, professor i byggnadsfysik Juha Vinha från Tammerfors tekniska universitet samt arkitekt Lars-Erik Mattila. Mattila skrev sitt diplomarbete om ”framtidens hus”, där han använde sig av traditionella byggnadsmetoder- och material, och där luftventilationen fungerar med hjälp av tyngdkraft i stället för med teknisk ventilation.

Vi har inte längre råd med att fortsätta bygga som vi gör idag. Det finns orsak att allvarligt överväga om vi är på väg att gå för långt i våra krav på energieffektivitet på bekostnad av både helhetsekonomin, ekologin och vår hälsa. Byggandet borde planeras långsiktigt och husen borde vara beboeliga i hundra år, inte 30-40 år som de tyvärr ofta är idag. Hur energieffektivt är det egentligen att bygga nya hus med allt kortare mellanrum då de gamla orsakar hälsoproblem, frågar Adlercreutz.

Seminariet ”Isolerar vi ihjäl våra byggnader?” torsdag 11 februari kl. 18-20 i Riksdagens infocenter, Arkadiagatan 3, Helsingfors. Välkommen!

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00