Carunas pantfångar

08.02.2016 kl. 09:25
En fungerande infrastruktur är a och o för ett modernt samhälle. Vi behöver vägar och annan infrastruktur för att vi ska kunna förflytta både människor och varor. Vi behöver dataförbindelser och framför allt ett fungerande elnät.

Stormen julannandag 2011 visade hur sårbart vårt elöverföringsnät är. Det ledde till en ny lagstiftning där bland annat andelen jordkablar för elöverföring ökas och försnabbade investeringar i elnätet krävs. Att detta kostar och att elkonsumenterna i slutändan får räkningen var också känt och rapporterades i media.

 

Däremot hade ingen räknat med de chockhöjningar som elöverföringsbolaget Caruna nu aviserat. Caruna, som till 80 procent ägs av utländska investerare, köpte som bekant Fortums elnät och har därför monopol på cirka 20 procent av elöverföringen i Finland. Resterande 80 procent behärskas också av monopolföretag men de är ofta lokalt ägda elproducenter där kommuner och andra lokala aktörer har ett stort inflytande. Caruna är det enda bolaget som aviserat om jättehöjningar som enligt uppgifter från Carunas kunder kan uppgå till över 40 procent! De övriga elöverföringsbolagen gör inga stora förändringar i sin prissättning. I Österbotten är det elkonsumenter i Närpes, Kaskö och Kristinestad som är Carunas pantfångar.

 

Det som är så upprörande att är att elkunden inte har något annat val än att betala. På grund av monopolsituationen kan konsumenterna inte göra som i en normal affärssituation, att rösta med fötterna och byta bolag. Om ett annat servicebolag höjde sina priser med 40 procent, skulle de mycket snabbt märka att konsumenterna bytt bolag och försvunnit.

 

Det är helt klart, att vår lagstiftning inte räcker till för denna situation. Näringslivsministern har reagerat och begärt en utredning från Energimyndigheten. Riksdagens Ekonomiutskott kommer att göra samma sak. Konsumentombudsmannen diskuterar som bäst med Carunas ledning om prishöjningen.

 

Vi måste reglera elöverföringen striktare i framtiden. Vi måste sätta ett tak på prishöjningarna. Vi måste ompröva Energimyndighetens färska beslut om att tillåta att elöverföringsbolagen tar ut en större vinst. Det system som fungerat med Fortum, där staten är majoritetsägare, fungerar inte nu när utländska investerare utan långvariga intressen i Finland tagit över. Vanliga elkonsumenter, företag och framför allt växthusodlarna har kommit i kläm på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Det krävs en förändring.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15