Carunas pantfångar

08.02.2016 kl. 09:25
En fungerande infrastruktur är a och o för ett modernt samhälle. Vi behöver vägar och annan infrastruktur för att vi ska kunna förflytta både människor och varor. Vi behöver dataförbindelser och framför allt ett fungerande elnät.

Stormen julannandag 2011 visade hur sårbart vårt elöverföringsnät är. Det ledde till en ny lagstiftning där bland annat andelen jordkablar för elöverföring ökas och försnabbade investeringar i elnätet krävs. Att detta kostar och att elkonsumenterna i slutändan får räkningen var också känt och rapporterades i media.

 

Däremot hade ingen räknat med de chockhöjningar som elöverföringsbolaget Caruna nu aviserat. Caruna, som till 80 procent ägs av utländska investerare, köpte som bekant Fortums elnät och har därför monopol på cirka 20 procent av elöverföringen i Finland. Resterande 80 procent behärskas också av monopolföretag men de är ofta lokalt ägda elproducenter där kommuner och andra lokala aktörer har ett stort inflytande. Caruna är det enda bolaget som aviserat om jättehöjningar som enligt uppgifter från Carunas kunder kan uppgå till över 40 procent! De övriga elöverföringsbolagen gör inga stora förändringar i sin prissättning. I Österbotten är det elkonsumenter i Närpes, Kaskö och Kristinestad som är Carunas pantfångar.

 

Det som är så upprörande att är att elkunden inte har något annat val än att betala. På grund av monopolsituationen kan konsumenterna inte göra som i en normal affärssituation, att rösta med fötterna och byta bolag. Om ett annat servicebolag höjde sina priser med 40 procent, skulle de mycket snabbt märka att konsumenterna bytt bolag och försvunnit.

 

Det är helt klart, att vår lagstiftning inte räcker till för denna situation. Näringslivsministern har reagerat och begärt en utredning från Energimyndigheten. Riksdagens Ekonomiutskott kommer att göra samma sak. Konsumentombudsmannen diskuterar som bäst med Carunas ledning om prishöjningen.

 

Vi måste reglera elöverföringen striktare i framtiden. Vi måste sätta ett tak på prishöjningarna. Vi måste ompröva Energimyndighetens färska beslut om att tillåta att elöverföringsbolagen tar ut en större vinst. Det system som fungerat med Fortum, där staten är majoritetsägare, fungerar inte nu när utländska investerare utan långvariga intressen i Finland tagit över. Vanliga elkonsumenter, företag och framför allt växthusodlarna har kommit i kläm på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Det krävs en förändring.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00