Nu behövs framtidstro

07.02.2016 kl. 00:30
Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

Ekonomin, vårdreformen, arbetsmarknadsläget, utbildningen, flyktingkrisen och EU kommer att vara de stora frågorna under riksdagens vårsession. För egen del hoppas jag också att det allt negativare samhällsklimatet skulle stämma till eftertanke hos såväl beslutsfattare som hos folket. Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

 

Svenska riksdagsgruppen besökte i veckan asylmottagningen i Evitskog långt ute på Kyrkslätts landsbygd. Där vistas runt 300 män i åldern 18 till dryga 50, alla med sin egen historia och med spänd förväntan hur det ska gå med möjligheten att få uppehållstillstånd i Finland.

 

Vi diskuterade med ett flertal av dem och fick höra deras historia och tankar just nu. Det gick inte att ta miste på den tacksamhet de kände över att få vara i ett land där det råder fred, där man inte behöver vara rädd för dagligt våld, hot och förföljelse. En ung man berättade att han jobbat som barberare hemma i Irak, en annan att han var ingenjör, en tredje att han var statistiker o.s.v. Alla med samma önskan, att jobba i Finland och göra rätt för sig.

 

Ett stort praktiskt bekymmer som de asylsökande har liksom kvotflyktingarna, är att de inte får öppna bankkonto, om de inte har giltiga identitetsbevis. Det här har redan länge varit ett problem som de finska myndigheterna inte lyckats lösa. Det leder också till att det i praktiken blir omöjligt att ta emot ett jobb, eftersom lönen ska betalas till ett bankkonto. Det sätter m.a.o. stora käppar i hjulen och försvårar integrationen i vårt samhälle. Därför har jag och SFP efterlyst snabba åtgärder nu av regeringen. Man måste kunna utfärda någon form av identitetsbevis i de fall där det är omöjligt att kunna få den riktiga identiteten fastställd till etthundra procent, med exakt födelsetid m.m.

 

Hur som helst, självklart är att alla som söker asyl, inte kommer att få det. Men alla har rätt att få sin sak prövad på ett tillförlitligt och rättvist sätt. Finland ska också framöver respektera FN:s flyktingkonvention. Och för dem som får stanna är en god integration A och O. Arbete och språkinlärning är nycklarna här.

 

Det är också klart att flyktingsituationen i världen oroar. Det måste hittas en global lösning på kriget i Syrien och EU-länderna behöver hitta en gemensam hållbar väg, där men delar på ansvaret mellan länderna.

Det är ett faktum att det skett en mycket snabb försämring av samhällsklimatet i vårt land. Det är också ett faktum att alla våldsbrott skall fördömas, oberoende av om det är en infödd finländare eller en utlänning som begått dem. Budskapet ska vara klart, i Finland följer vi finländsk lag. Men alla med annan hudfärg eller härkomst får inte dras över samma kam eller betraktas som kriminella. Känner man sig ovälkommen leder det till utanförskap, och det kan ge bränsle för radikalisering och hat.

 

Det vi nu behöver i vårt land är framtidstro och ett positivare samhällsklimat. Regeringen måste skärpa sig. Man kunde börja med att säga Ja till Midway Alignment-projektet och Kvarkentrafiken.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00