Nu behövs framtidstro

07.02.2016 kl. 00:30
Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

Ekonomin, vårdreformen, arbetsmarknadsläget, utbildningen, flyktingkrisen och EU kommer att vara de stora frågorna under riksdagens vårsession. För egen del hoppas jag också att det allt negativare samhällsklimatet skulle stämma till eftertanke hos såväl beslutsfattare som hos folket. Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

 

Svenska riksdagsgruppen besökte i veckan asylmottagningen i Evitskog långt ute på Kyrkslätts landsbygd. Där vistas runt 300 män i åldern 18 till dryga 50, alla med sin egen historia och med spänd förväntan hur det ska gå med möjligheten att få uppehållstillstånd i Finland.

 

Vi diskuterade med ett flertal av dem och fick höra deras historia och tankar just nu. Det gick inte att ta miste på den tacksamhet de kände över att få vara i ett land där det råder fred, där man inte behöver vara rädd för dagligt våld, hot och förföljelse. En ung man berättade att han jobbat som barberare hemma i Irak, en annan att han var ingenjör, en tredje att han var statistiker o.s.v. Alla med samma önskan, att jobba i Finland och göra rätt för sig.

 

Ett stort praktiskt bekymmer som de asylsökande har liksom kvotflyktingarna, är att de inte får öppna bankkonto, om de inte har giltiga identitetsbevis. Det här har redan länge varit ett problem som de finska myndigheterna inte lyckats lösa. Det leder också till att det i praktiken blir omöjligt att ta emot ett jobb, eftersom lönen ska betalas till ett bankkonto. Det sätter m.a.o. stora käppar i hjulen och försvårar integrationen i vårt samhälle. Därför har jag och SFP efterlyst snabba åtgärder nu av regeringen. Man måste kunna utfärda någon form av identitetsbevis i de fall där det är omöjligt att kunna få den riktiga identiteten fastställd till etthundra procent, med exakt födelsetid m.m.

 

Hur som helst, självklart är att alla som söker asyl, inte kommer att få det. Men alla har rätt att få sin sak prövad på ett tillförlitligt och rättvist sätt. Finland ska också framöver respektera FN:s flyktingkonvention. Och för dem som får stanna är en god integration A och O. Arbete och språkinlärning är nycklarna här.

 

Det är också klart att flyktingsituationen i världen oroar. Det måste hittas en global lösning på kriget i Syrien och EU-länderna behöver hitta en gemensam hållbar väg, där men delar på ansvaret mellan länderna.

Det är ett faktum att det skett en mycket snabb försämring av samhällsklimatet i vårt land. Det är också ett faktum att alla våldsbrott skall fördömas, oberoende av om det är en infödd finländare eller en utlänning som begått dem. Budskapet ska vara klart, i Finland följer vi finländsk lag. Men alla med annan hudfärg eller härkomst får inte dras över samma kam eller betraktas som kriminella. Känner man sig ovälkommen leder det till utanförskap, och det kan ge bränsle för radikalisering och hat.

 

Det vi nu behöver i vårt land är framtidstro och ett positivare samhällsklimat. Regeringen måste skärpa sig. Man kunde börja med att säga Ja till Midway Alignment-projektet och Kvarkentrafiken.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15