SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

01.02.2016 kl. 15:29
Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

Till riksdagens talman

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, varav största delen är i arbetsför ålder. På grund av den stora mängden anlända asylsökande, är det av yttersta vikt att integrationsprocessen kommer igång snarast möjligt. Sysselsättning och arbete är nyckeln till en lyckad integration: arbete för med sig rutiner och ger en känsla av stabilitet i vardagen.

 

Idag måste de asylsökande som har bestyrkt identitet vänta i tre månader innan de kan börja arbeta, medan de asylsökande utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader, enligt utlänningslagens § 79. Detta är en orimligt lång tid. Finland borde därför ta modell av Sverige, där asylsökande med hjälp av ett undantagstillstånd kan börja arbeta direkt efter ankomst.

 

Det enda problemet är dock inte enbart väntetiden, utan också möjligheten till lön. En person utan personnummer eller utan bestyrkt identitet kan ha mycket svårt att öppna ett bankkonto, och många arbetsgivare kräver bankkonto för utbetalning av lön. Det har även hänt att den utlovade arbetsplatsen inte blivit av på grund av avsaknad av bankkonto.

 

Integrationsprocessen möter därmed grundläggande hinder, i form av långa väntetider och svårigheter i att öppna bankkonto för utbetalning av lön. Dessa hinder fördröjer och försvårar integrationen, då det inte är möjligt att snabbt komma ut i arbetslivet och påbörja vardagen.

 

År 2011 tillsatte inrikesministeriet en arbetsgrupp, vars uppgift var att utreda vilka möjligheter asylsökande och andra utlänningar bosatta i Finland har i att bestyrka sin identitet i bl.a. bankärenden. Arbetsgruppen kom i sin rapport år 2012 fram till att den understöder Migrationsverkets förslag på ett betalkort för asylsökande, samt till att Finland borde överväga att bevilja identitetskort för utlänning även till de utlänningar som är beviljade uppehållstillstånd, men vars identitet inte har kunnat bestyrkas.

 

I början av år 2016 har Migrationsverket piloterat ett betalkort, till vilket asylsökandes månatliga stödsumma betalas, och vilket sedan kan användas som ett prepaid-kort i finländska affärer. Det är tekniskt möjligt att betala lön till kontot som är anslutet till betalkortet. För tillfället förbereder inrikesministeriet även en ändring i Lagen om identitetskort. Enligt ändringsförslaget skulle utlänningar kunna få ett identitetskort även om identitet inte kunnat bestyrkas, vilket skulle möjliggöra öppnandet av ett bankkonto. Ändringsförslaget skickades på remiss i oktober 2015.

 

Ändringen berör dock endast asylsökande utan identitetsbevis som redan beviljats uppehållstillstånd, och underlättar därmed inte utbetalning av lön till dem som ännu väntar på beslut.

 

Tusentals arbetsföra asylsökande tvingas passivt vänta i mottagningscentralerna, fastän det finns både vilja och möjlighet till sysselsättning. Det är motiverat att ta till snabba åtgärder för att börja integrationsprocessen och därmed underlätta asylsökandes möjligheter till arbete snarast möjligt.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba och underlätta sysselsättningen av asylsökande så att integrationsprocessen kommer igång snabbast möjligt?

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba ibruktagandet av lönebetalning till betalkortet samt försnabba det förberedande arbetet för att underlätta öppnandet av bankkonto för personer utan bestyrkt identitet?

 

Helsingfors den 1 februari 2016

Anders Adlercreutz /sv

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15