SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

01.02.2016 kl. 15:29
Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

Till riksdagens talman

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, varav största delen är i arbetsför ålder. På grund av den stora mängden anlända asylsökande, är det av yttersta vikt att integrationsprocessen kommer igång snarast möjligt. Sysselsättning och arbete är nyckeln till en lyckad integration: arbete för med sig rutiner och ger en känsla av stabilitet i vardagen.

 

Idag måste de asylsökande som har bestyrkt identitet vänta i tre månader innan de kan börja arbeta, medan de asylsökande utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader, enligt utlänningslagens § 79. Detta är en orimligt lång tid. Finland borde därför ta modell av Sverige, där asylsökande med hjälp av ett undantagstillstånd kan börja arbeta direkt efter ankomst.

 

Det enda problemet är dock inte enbart väntetiden, utan också möjligheten till lön. En person utan personnummer eller utan bestyrkt identitet kan ha mycket svårt att öppna ett bankkonto, och många arbetsgivare kräver bankkonto för utbetalning av lön. Det har även hänt att den utlovade arbetsplatsen inte blivit av på grund av avsaknad av bankkonto.

 

Integrationsprocessen möter därmed grundläggande hinder, i form av långa väntetider och svårigheter i att öppna bankkonto för utbetalning av lön. Dessa hinder fördröjer och försvårar integrationen, då det inte är möjligt att snabbt komma ut i arbetslivet och påbörja vardagen.

 

År 2011 tillsatte inrikesministeriet en arbetsgrupp, vars uppgift var att utreda vilka möjligheter asylsökande och andra utlänningar bosatta i Finland har i att bestyrka sin identitet i bl.a. bankärenden. Arbetsgruppen kom i sin rapport år 2012 fram till att den understöder Migrationsverkets förslag på ett betalkort för asylsökande, samt till att Finland borde överväga att bevilja identitetskort för utlänning även till de utlänningar som är beviljade uppehållstillstånd, men vars identitet inte har kunnat bestyrkas.

 

I början av år 2016 har Migrationsverket piloterat ett betalkort, till vilket asylsökandes månatliga stödsumma betalas, och vilket sedan kan användas som ett prepaid-kort i finländska affärer. Det är tekniskt möjligt att betala lön till kontot som är anslutet till betalkortet. För tillfället förbereder inrikesministeriet även en ändring i Lagen om identitetskort. Enligt ändringsförslaget skulle utlänningar kunna få ett identitetskort även om identitet inte kunnat bestyrkas, vilket skulle möjliggöra öppnandet av ett bankkonto. Ändringsförslaget skickades på remiss i oktober 2015.

 

Ändringen berör dock endast asylsökande utan identitetsbevis som redan beviljats uppehållstillstånd, och underlättar därmed inte utbetalning av lön till dem som ännu väntar på beslut.

 

Tusentals arbetsföra asylsökande tvingas passivt vänta i mottagningscentralerna, fastän det finns både vilja och möjlighet till sysselsättning. Det är motiverat att ta till snabba åtgärder för att börja integrationsprocessen och därmed underlätta asylsökandes möjligheter till arbete snarast möjligt.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba och underlätta sysselsättningen av asylsökande så att integrationsprocessen kommer igång snabbast möjligt?

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba ibruktagandet av lönebetalning till betalkortet samt försnabba det förberedande arbetet för att underlätta öppnandet av bankkonto för personer utan bestyrkt identitet?

 

Helsingfors den 1 februari 2016

Anders Adlercreutz /sv

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30