Vill Vasa inte bli huvudort?

31.01.2016 kl. 12:52
Denna vecka har jag i likhet med många andra läst utredningsman Lauri Tarastis rapport om hur regionförvaltningen och de nya självstyrelseområdena ska förverkligas. Det är skäl att komma ihåg att det fortfarande bara handlar om en utredning som tillställts regeringen och att de politiska besluten saknas. Utredningsmannens rapport kommer ända sannolikt att prägla besluten. Med tanke på den ytterst strama tidtabellen har Tarasti gjort ett omfattande arbete

De österbottniska kommunerna ger i dagarna också sina svar till regeringen om reformen med självstyrelseområden och social- och hälsovårdsreformen. De österbottniska fullmäktigeförsamlingar som hittills gett urlåtande har ställt sig bakom ett eget självstyrelseområde, landskapet Österbotten, och betonat bland annat vikten av att vi också i framöver har ett fulljoursjukhus i Vasa. Det går hand i hand med vad såväl Österbottens förbund som Vasa sjukvårdsdistrikt sagt. Enighet i utlåtandena från området är alltid en styrka när den politiska behandlingen fortsätter.

 

Risken finns ändå att vi inte alls är så eniga när alla kommuner gett sina utlåtanden. När stadstyrelsen i Vasa senaste måndag behandlade svaret till regeringen, slog de fast att det enligt Vasa stads uppfattning skulle vara mycket motiverat att ordna de självstyrande områdena på ett större område än landskapen. Utlåtandet kan inte tolkas på något annat sätt än att den tilltänkta huvudorten i det österbottniska självstyrelseområdet upplever det som en dålig idé att vi får ett eget självstyrelseområde och att vi själva drar upp riktlinjerna för hur regionen ska utvecklas. Och om huvudorten själv inte tror på sina möjligheter så kommer det garanterat att noteras på regeringshåll.

 

Tanken att självstyrelseområden borde vara större än landskapen är inte ny. I synnerhet samlingspartiet har drivit färre områden är de 18 som nämns i regeringens linjedragning från 7.11.2015. Det var också den frågan som orsakade den regeringskris vi såg i höstas. Eftersom Vasa stads utlåtande knappast kan ses som en allmänpolitisk viljeyttring, utan naturligvis berör Vasa stad och dess uppland, så måste utlåtandet tolkas som att Vasa vill ha ett självstyrelseområde som omfattar gamla Vasa län. Med dagens politiska maktkonstellation så innebär detta att den nya huvudorten för ett sådant självstyrelseområde med största sannolikhet blir Seinäjoki. Vad vinner Vasa och Österbotten på en sådan lösning?

 

Det blir intressant att se vad Vasas fullmäktige säger på sitt möte på måndag. Vasas representanter i såväl Österbottens förbund som i Vasa sjukvårdsdistrikt har precis som resten av landskapets hävdat att vi ska ha vårt eget självstyrelseområde. Tänk om Centern och Samlingspartiet redan har en plan för att göra Seinäjoki till huvudort och nu endast väntar på att Vasa ansluter sig? Vill Vasa alls vara huvudort i ett eget landskap?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15