Kolumn

Vill Vasa inte bli huvudort?

31.01.2016 kl. 12:52

Denna vecka har jag i likhet med många andra läst utredningsman Lauri Tarastis rapport om hur regionförvaltningen och de nya självstyrelseområdena ska förverkligas. Det är skäl att komma ihåg att det fortfarande bara handlar om en utredning som tillställts regeringen och att de politiska besluten saknas. Utredningsmannens rapport kommer ända sannolikt att prägla besluten. Med tanke på den ytterst strama tidtabellen har Tarasti gjort ett omfattande arbete

De österbottniska kommunerna ger i dagarna också sina svar till regeringen om reformen med självstyrelseområden och social- och hälsovårdsreformen. De österbottniska fullmäktigeförsamlingar som hittills gett urlåtande har ställt sig bakom ett eget självstyrelseområde, landskapet Österbotten, och betonat bland annat vikten av att vi också i framöver har ett fulljoursjukhus i Vasa. Det går hand i hand med vad såväl Österbottens förbund som Vasa sjukvårdsdistrikt sagt. Enighet i utlåtandena från området är alltid en styrka när den politiska behandlingen fortsätter.

Risken finns ändå att vi inte alls är så eniga när alla kommuner gett sina utlåtanden. När stadstyrelsen i Vasa senaste måndag behandlade svaret till regeringen, slog de fast att det enligt Vasa stads uppfattning skulle vara mycket motiverat att ordna de självstyrande områdena på ett större område än landskapen. Utlåtandet kan inte tolkas på något annat sätt än att den tilltänkta huvudorten i det österbottniska självstyrelseområdet upplever det som en dålig idé att vi får ett eget självstyrelseområde och att vi själva drar upp riktlinjerna för hur regionen ska utvecklas. Och om huvudorten själv inte tror på sina möjligheter så kommer det garanterat att noteras på regeringshåll.

Tanken att självstyrelseområden borde vara större än landskapen är inte ny. I synnerhet samlingspartiet har drivit färre områden är de 18 som nämns i regeringens linjedragning från 7.11.2015. Det var också den frågan som orsakade den regeringskris vi såg i höstas. Eftersom Vasa stads utlåtande knappast kan ses som en allmänpolitisk viljeyttring, utan naturligvis berör Vasa stad och dess uppland, så måste utlåtandet tolkas som att Vasa vill ha ett självstyrelseområde som omfattar gamla Vasa län. Med dagens politiska maktkonstellation så innebär detta att den nya huvudorten för ett sådant självstyrelseområde med största sannolikhet blir Seinäjoki. Vad vinner Vasa och Österbotten på en sådan lösning?

Det blir intressant att se vad Vasas fullmäktige säger på sitt möte på måndag. Vasas representanter i såväl Österbottens förbund som i Vasa sjukvårdsdistrikt har precis som resten av landskapets hävdat att vi ska ha vårt eget självstyrelseområde. Tänk om Centern och Samlingspartiet redan har en plan för att göra Seinäjoki till huvudort och nu endast väntar på att Vasa ansluter sig? Vill Vasa alls vara huvudort i ett eget landskap?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15