Asylsökande ska kunna jobba direkt

01.02.2016 kl. 12:51
Vad ämnar regeringen göra för att försnabba och underlätta sysselsättningen av asylsökande, undrar Anders Adlercreutz (SFP) i ett skriftligt spörsmål han lämnade in i dag. För närvarande måste asylsökande med bestyrkt identitet vänta i tre månader innan de kan arbeta, medan asylsökande utan identitetshandlingar måste vänta i sex månader.

Tusentals asylsökande är idag tvungna att passivt vänta på ett beslut om uppehållstillstånd utan möjlighet till sysselsättning. Samtidigt är viljan att arbeta och integreras uppenbar. Här borde vi ta modell efter Sverige, där man kan börja arbeta direkt efter ankomst tack vare ett specialtillstånd, säger Adlercreutz.

 

Asylsökande utan identitetsbevis har mött stora svårigheter i att öppna bankkonto, eftersom lagen kräver att kunden ska kunna identifieras. Arbetsgivarna kräver i sin tur bankkonto för lönebetalning.

Migrationsverket piloterar som bäst ett betalkort för asylsökande, till vilket den månatliga stödsumman betalas. Betalkortet, som fungerar som ett prepaid-kort, kan användas i alla affärer i Finland. Det är i princip även tekniskt möjligt att betala lön till kortet.

 

Betalkortet borde tas i bruk på nationell nivå så snabbt som möjligt. Dessutom borde möjligheten att få lön på kortet aktiveras genast, så att i alla fall de asylsökande som kan arbeta inom ramarna för den nuvarande lagstiftningen kunde göra det så snabbt som möjligt, säger Adlercreutz.

 

Svenska riksdagsgruppen kommer på tisdag eftermiddag att besöka asylmottagningen i Evitskog i Kyrkslätt och diskuterar där problemen med flyktingarnas integration.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30