Finlands ekonomiska utmaningar

01.02.2016 kl. 07:12
Ganska ofta får jag frågan: Är det verkligen så illa med Finlands ekonomi som det låter? Det är en berättigad fråga, men tyvärr finns det fog för dysterheten. Det finns idag fem huvudsakliga ekonomiska utmaningar i landet.

För det första har vi en snabbt åldrande befolkning. Vi har under många år haft relativt låga födseltal. De yngre generationerna är därför helt enkelt betydligt mindre än de generationer som föddes efter kriget och som nu går i pension. Under 2015 föddes så få barn i Finland att man måste gå tillbaka till hungersåren på 1860-talet för att se likadana födseltal. Medan födelseöverskottet förvisso var positivt ifjol, till skillnad från 2014, så var det enbart med 2960 personer. På Åland är statistiken snarlik och ifjol blev födelsenettot här hemma negativt med 10 personer.

 

För det andra har vi en missmatchning på arbetsmarknaden. Vi har en hög arbetslöshet i landet och hade i december 377 900 arbetslösa. Även om ungdomsarbetslösheten minskat, vilket är positivt, så har antalet långtidsarbetslösa ökat. Men, trots att antalet arbetslösa ökar, så ökar också antalet lediga jobb. Antalet lediga jobb ökade med 7 600 under fjolåret och är nu sammanlagt 61 000 stycken. Antalet arbetslösa och lediga jobb ökar alltså paradoxalt nog samtidigt. Det här beror å ena sidan på att man har svårt att hitta riktigt högutbildad arbetskraft till vissa branscher, och å andra sidan på att det finns jobb som finländarna överhuvudtaget inte längre är intresserade av att göra. Situationen här hemma är betydligt bättre än landet överlag, men samma trend kan också skönjas på Åland, såsom i nästan hela övriga Västeuropa.

 

Värt att tillägga är också föreningen Företagarna i Finlands rapport om problem med generationsväxlingar i familjeföretag. Det finns många lönsamma småföretag runt om i landet där den yngre generationen inte är intresserade av att ta över familjeföretaget. Orsaken är kanske dels att man som ung ser sig själv i ett annat yrke eller att man inte längre vill bo kvar på en liten ort utan vill flytta till storstaden eller utomlands.

 

Att många finländare främst ser sig som löntagare, i stället för företagare är ytterligare en bidragande orsak. Här är Åland ett lysande undantag som hela landet bör ta lärdom från.

 

Men nu tillbaka till bekymren. För det tredje har Finland tappat konkurrenskraft i jämförelse med våra närmaste konkurrenter Danmark, Sverige och Tyskland. Det här har jag redan skrivit om tidigare. Men det är det här som det s.k. samhällsfördraget vill råda bot på.

 

För det fjärde så producerar Finland varor och produkter som resten av världen inte efterfrågar så mycket just nu. Företag som Wärtsilä, Metso, Outotec, Konecranes och Cargotec är alla fina företag med högkvalitativa industrivaror. Men världen efterfrågar nu i huvudsak konsumtionsvaror. Här blir avsaknaden av Nokia extremt tydlig.

 

För det femte så ökar Finlands skuldsättning snabbt. För första gången så bryter vi i år mot stabilitets- och tillväxtpakten då statskulden nu överstiger 60 % av BNP. Vår skuldsättning är fortsättningsvis låg i jämförelse med nästan alla andra länder i västvärlden. Men, takten på vår upplåning och skuldsättning är mycket snabb och det är oroväckande. Ännu har finansmarknaden inte sett det som ett problem och Finland har fortfarande ett högt kreditbetyg. Men, det är viktigt att nu göra något åt situationen innan det blir ett bekymmer. För sedan riskerar det att snabbt gå utför och att man sätts under samma förmyndarskap som Grekland och Portugal. Ett sänkt kreditbetyg påverkar inte heller enbart de offentliga finanserna utan också banksystemets upplåning, vilket skapar spridningsrisker till den ”riktiga ekonomin”.

 

Till sist. Vissa brukar skylla på euron. Men det är inte eurons fel att Finland nu har ovanstående utmaningar, även om det så klart skulle vara bekvämt att hitta en så enkel syndabock. Vi har mycket att bita i då riksdagen nu i veckan inleder vårterminen. Men att läget är allvarligt betyder inte att det är hopplöst och därför är det viktigt att vi nu inte kastar yxan i sjön. I stället behövs is i hatten, samarbete och en klar vision för landet. Om den hittas finns förutsättningar för att klara utmaningarna.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00