Svar på skriftligt spörsmål

28.01.2016 kl. 10:52
Svar på skriftligt spörsmål om försiktighetsåtgärder mot bidöd med anledning av undantagstillståndet för växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 395/2015 rd undertecknat av riksdags-ledamot Mats Löfström /sv:

Vilka fortsatta åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att det undantagstill-stånd, som Tukes beviljat för användning av produkter innehållande neonikotinoider, inte förorsakar bidöd som skett i övriga Europa?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Det finns ca 50 000 bisamhällen i Finland idag. Av biodlarna hör ca 70 % till Finlands Biodlar-förbund, som har 2 250 medlemmar. Honungsskörden för ett bisamhälle är i medeltal ca 40 kg/år och den inhemska produktionen täcker 45 - 75 % av konsumtionen. Vinterdödligheten för bisamhällena rör sig mellan 10-15 % och påverkas av bisamhällets styrka, mängden parasiter och sjukdomar samt väderleken. Den vanligaste sjukdomen är varroa-kvalster, medan direkt bidöd inte har konstaterats i Finland. Åland är fritt från varroa-kvalster.

Säkerhets- och kemikalieverket Tukes ansvarar för godkännandet av växtskyddsmedel i Fin-land. Godkännandet sker i två steg. Först bedöms och godkänns de verksamma ämnena gemen-samt i EU och därefter bedöms och godkänns växtskyddsmedlen skilt i varje land. Det Europe-iska livsmedelssäkerhetsverket EFSA deltar i arbetet. I bedömningen av både verksamma äm-nen och växtskyddsmedel ingår en bedömning av risker för bin och andra pollinerare.

Våren 2012 publicerades två forskningsrapporter som pekade på allvarliga negativa verkningar på pollinerare av verksamma ämnen som hör till gruppen neonikotinoider. Det hade också före-kommit problem med användningen av neonikotinoider i Europa. Till exempel spreds det neo-nikotinoider då sådd av betat utsäde skedde med pneumatiska såmaskiner. EU-kommissionen gav EFSA i uppdrag att noggrannare evaluera tre neonikotinoider (clotianidin, imidacloprid och tiametoxam) som betningsmedel med tanke på säkerheten för bin och andra pollinerare. EFSA publicerade sina rapporter i januari 2013 och efter en livlig debatt fattade EU-kommissionen i maj 2013 ett beslut där användningen av de nämnda verksamma ämnena kraftigt begränsades, speciellt i grödor som kan attrahera bin, så som till exempel rybs och raps. Med betning avses att utsädet behandlas med ett växtskyddsmedel innan det sås. Svar på skriftligt spörsmål SSS 395/2015 rd

De tre neonikotinoiderna var godkända för användning i Finland och det största användnings-området var betning av utsäde av rybs och raps mot angrepp av jordloppor. Den finländska olje-växtodlingen skiljer sig från praxis i Mellan-Europa i och med att över 90 % av arealen sås på våren med vårsådda sorter, där övriga Europa sår höstsådda oljeväxter. Odlingsarealen för vårsådda oljeväxter har sjunkit sedan toppåret 2010 och har de tre senaste åren varierat mellan ca 40 000 och 53 000 ha medan den höstsådda arealen har varit bara ca 6 % av den vårsådda. Sådden sker med mekaniska såmaskiner, var vid risken för dammspridning kan uteslutas. Jord-lopporna kan göra stor skada i ett oljeväxtbestånd, då de skadar den unga plantan, i vissa fall till och med innan den kommer ovan jord. Alternativet till betning med neonikotinoider mot jord-loppor är besprutning med pyretroidpreparat, vilket inte är lika effektivt, eftersom preparaten är kontaktverkande och det kan krävas flera besprutningar innan man bekämpat tillräckligt många jordloppor. Pyretroidpreparaten används också mot andra skadegörare och en upprepad använd-ning av dem ökar risken för resistensbildning. Vid det här laget var den allmänna uppfattningen i Finland att betningen med neonikotinoidpreparat inte var ett problem och det fanns inte rap-porter om olyckshändelser.

För att få fakta om läget påbörjades ett forskningsprojekt där användningen av neonikotinoider både som betning mot jordloppor och som besprutning senare under odlingssäsongen mot raps-baggar påbörjades år 2013. I det så kallade Neomehi-projektet följde man upp bisamhällen som placerades intill fält där man odlade rybs med och utan neonikotionoidbehandling. Projektet pågick i två år och man följde även upp bisamhällenas övervintring. Resultaten visade att bi-samhällenas framgång inte påverkades av att rybsen behandlades med neonikotinoider. Under projektet etablerades analytik för neonikotinoidanalyser på Livsmedelsverket Evira. Resthaltsa-nalyserna visade att det fanns resthalter av neonikotinoiderna i både bin och biprodukter (ho-nung, pollen och nektar), men resthalterna låg klart under nivån för akuta risker. Halterna låg nära nivån för subletala risker.

Oron var stor för att oljeväxtodlingen i Finland skulle minska drastiskt eller ta slut helt om möj-ligheten till betning med neonikotinoider inte längre fanns. En kraftigt minskad oljeväxtodling skulle leda till att den inhemska råvaran för den inhemska växtoljeindustrin skulle ta slut och samtidigt skulle andelen inhemskt foderprotein minska. Oljeväxterna är också ett välkommet inslag och nyttig variation i växtföljden på många spannmålsgårdar i Finland.

Växtskyddsmedelslagstiftningen innehåller en möjlighet till undantagslov. Om ett växtskydds-problem inte kan lösas på annat sätt kan ett ämne godkännas för en begränsad period på högst 120 dagar även om det verksamma ämnet inte uppfyller kraven på godkännande. Tukes gav på ansökan ett undantagslov för våren 2014. Undantagslovet gällde användning av det utsäde som var färdigt betat och fanns i lager antingen på gårdarna eller i handeln i Finland. Tukes beaktade mellanresultaten från Neomehi-projektet i sitt beslut. Eftersom läget inte förändrades under växtsäsongen 2014 lämnades en ny ansökan om undantagslov in både hösten 2014 och 2015. Tukes har gett undantagslov både för våren 2015 och för våren 2016. Undantagsloven har getts för betning av rybs- och rapsutsäde för vårsådd. Det betade utsädet får inte sås med pneumatiska såmaskiner. Svar på skriftligt spörsmål SSS 395/2015 rd

I ansökan om undantagslov som lämnades in hösten 2015 ingick positiva utlåtanden från både Biodlarförbundet och från Försörjningsberedskapscentralen. Biodlarna betonade att de kan stöda ett undantagslov så länge sådden inte utförs med pneumatiska såmaskiner. Biodlarna betonade även att oljeväxterna är en viktig gröda för bin. Försörjningsberedskapscentralen betonade vik-ten av inhemsk oljeväxtproduktion.

EU-kommissionen har gett EFSA i uppdrag att revidera sin evaluering av risker förknippade med betningsanvändning av neonikotinoider. EFSA tar i sin evaluering i betraktande alla nya data de har tillgång till och även Neomehi-projektets rapport har sänts till EFSA. EFSAs nya rapport torde bli klar i början av år 2017.

Jord- och skogsbruksministeriet följer noga med situationen. Evira har nu färdigheter att analy-sera bin och biprodukter, så vid möjliga olycksfall kan de analysera materialet. Branschen har uppmanats söka alternativa lösningar på problemet. Kemiföretagen har inte rapporterat om nya alternativa preparat och också om sådana skulle finnas är godkännandeprocessen för växt-skyddsmedel både dyr och tidskrävande. Undantagsloven är tänkta som en tillfällig lösning, men eftersom läget är svårt har användningen av dem ökat också på andra håll i EU.

Helsingfors 22.1.2016

Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11