Pressmeddelande

Bygger vi första, andra och tredje klassens landskap?

26.01.2016 kl. 14:46

Enligt planerna för social- och hälsovårdsreformen kommer Finland framöver att delas upp i 18 landskap, varav 15 har ansvar för anordnandet av sjukvården, och tolv har sjukhus som erbjuder dygnetruntjour. Enligt Tarastis utredning ska endast tolv av dessa landskap framöver ha ett räddningsväsende. Det ser SFP ordförande, riksdagsledamot Carl Haglund som en oroväckande signal.

- Har regeringen som avsikt att vi framöver endast har 12 fullvärdiga landskap? Det verkar som om man håller på att dela upp Finland i första, andra och tredje klassens landskap, konstaterar SFP:s ordförande Carl Haglund.

Utredningsman, minister Lauri Tarasti överlämnade idag tisdag sin utredning om samordnandet av statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen.

Centralt i utredningen är överförandet av kommunernas och NTM-centralernas uppgifter till landskapen. Utredningen gjordes som en intensivövning på endast sex veckor, och på grund av tidtabellen avstod man från att ta ställning till såväl definitionen av självstyre som en språkkonsekvensbedömning. Haglund förutsätter att regeringen gör de nödvändiga konsekvensbedömningarna i den fortsatta beredningen.

- Det blir sällan goda resultat av förhastade processer. Jag ifrågasätter hur heltäckande utredningen kan vara då Tarasti tvingats göra den med en så stram tidtabell. Har utredningen till exempel hunnit ta i beaktande hur grundlagsenligt det är att ha landskap med olika ansvarsnivå, reformens kostnadseffekter eller vad centrerandet av räddningsväsendet har för effekt på tillgången till svenskspråkig service, frågar Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.

26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.

16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.

18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.

11.03.2009 kl. 16:30