Satsa på befintlig infrastruktur

22.01.2016 kl. 13:07
Under den senaste tiden har nyheter om olika trafikvisioner seglat upp. Det finns idéer om bro till Åland, tunnel till Tallinn och nu i veckan kom trafikverkets pressmeddelande kring planerna på en ny järnvägsdragning mellan Esbo, Lojo och Salo.

Hur vi ska ha pengar att förverkliga dylika projekt förstår jag inte. Vi kommer inom de närmaste åren att behöva göra stora satsningar på det befintliga basvägnätet och järnvägsnätet. Under många år har anslagen nämligen inte räckt till, utan väg- och spånätet har blivit i allt sämre skick. I den senaste parlamentariska arbetsgruppen som utredde hur reparationsskulden ska hanteras, och i den senaste trafikpolitiska redogörelsen, har man konstaterat att vi uttryckligen ska satsa på den befintliga infrastrukturen i stället för att bygga nytt.

 

Redan för åtta år sedan skrev jag på denna plats att en eventuell ny järnväg mellan Esbo-Lojo-Salo skulle vara en olönsam investering. En av kommunikationsministeriet tillsatt arbetsgrupp kom 2006 fram till att utvecklingen av en snabb tågförbindelse ska basera sig på en förbättring av den nuvarande kustbanan. Nu har trafikverket tydligen kommit till en annan slutsats. Åtminstone för mig är det obegripligt hur man kunnat göra det.

 

Enligt Trafikverkets utredningar skulle en investering i en höghastighetsbana mellan Esbo-Lojo-Salo kosta ca 1,5 miljarder euro. Avståndet mellan Åbo och Helsingfors är för kort för en sådan här satsning, befolkningsunderlaget för litet och passagerarmängderna är för små för att projektet kan bli lönsamt. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12 (borde vara minst 1,0), vilket visar att det är en olönsam investering. Skillnaden i resetid mellan en grundförbättrad kustbana och en nydragning är enligt Trafikverkets utredning i själva verket endast ca 15 min. Varken behov eller lönsamhet talar för en höghastighetsbana. Det finns alltså inte någon hållbar grund för ett dyrt nybygge av den här storleksklassen. Utredningen konstaterar att projektet kunde inledas efter 2030 och kustbanan därmed kunde frigöras för lokaltågstrafik. Ett beslut om en ny bansträckning skulle innebära att kustbanan sakta men säkert förfaller i väntan på byggstart av det nya spåret.

 

Kommunikationsministeriet måste ta ett helhetsansvar för landets infrastruktur. Det kan inte vara så att man först lägger ner lokaltågstrafiken och nu vill trafikverket dra in också resten av tågförbindelserna och därmed lämna en region helt utan fungerande tågförbindelser. Att man i utredningen säger att Kustbanan frigörs för lokaltågstrafik om det byggs en ny bana är en bedömning som närmast kan kallas tragikomisk efter att ministeriet nyligen fattat beslut om att lägga ner lokaltågstrafiken på kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag och kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Nu måste ministeriet förbinda sig till att underhålla och utveckla den!

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00