Satsa på befintlig infrastruktur

22.01.2016 kl. 13:07
Under den senaste tiden har nyheter om olika trafikvisioner seglat upp. Det finns idéer om bro till Åland, tunnel till Tallinn och nu i veckan kom trafikverkets pressmeddelande kring planerna på en ny järnvägsdragning mellan Esbo, Lojo och Salo.

Hur vi ska ha pengar att förverkliga dylika projekt förstår jag inte. Vi kommer inom de närmaste åren att behöva göra stora satsningar på det befintliga basvägnätet och järnvägsnätet. Under många år har anslagen nämligen inte räckt till, utan väg- och spånätet har blivit i allt sämre skick. I den senaste parlamentariska arbetsgruppen som utredde hur reparationsskulden ska hanteras, och i den senaste trafikpolitiska redogörelsen, har man konstaterat att vi uttryckligen ska satsa på den befintliga infrastrukturen i stället för att bygga nytt.

 

Redan för åtta år sedan skrev jag på denna plats att en eventuell ny järnväg mellan Esbo-Lojo-Salo skulle vara en olönsam investering. En av kommunikationsministeriet tillsatt arbetsgrupp kom 2006 fram till att utvecklingen av en snabb tågförbindelse ska basera sig på en förbättring av den nuvarande kustbanan. Nu har trafikverket tydligen kommit till en annan slutsats. Åtminstone för mig är det obegripligt hur man kunnat göra det.

 

Enligt Trafikverkets utredningar skulle en investering i en höghastighetsbana mellan Esbo-Lojo-Salo kosta ca 1,5 miljarder euro. Avståndet mellan Åbo och Helsingfors är för kort för en sådan här satsning, befolkningsunderlaget för litet och passagerarmängderna är för små för att projektet kan bli lönsamt. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12 (borde vara minst 1,0), vilket visar att det är en olönsam investering. Skillnaden i resetid mellan en grundförbättrad kustbana och en nydragning är enligt Trafikverkets utredning i själva verket endast ca 15 min. Varken behov eller lönsamhet talar för en höghastighetsbana. Det finns alltså inte någon hållbar grund för ett dyrt nybygge av den här storleksklassen. Utredningen konstaterar att projektet kunde inledas efter 2030 och kustbanan därmed kunde frigöras för lokaltågstrafik. Ett beslut om en ny bansträckning skulle innebära att kustbanan sakta men säkert förfaller i väntan på byggstart av det nya spåret.

 

Kommunikationsministeriet måste ta ett helhetsansvar för landets infrastruktur. Det kan inte vara så att man först lägger ner lokaltågstrafiken och nu vill trafikverket dra in också resten av tågförbindelserna och därmed lämna en region helt utan fungerande tågförbindelser. Att man i utredningen säger att Kustbanan frigörs för lokaltågstrafik om det byggs en ny bana är en bedömning som närmast kan kallas tragikomisk efter att ministeriet nyligen fattat beslut om att lägga ner lokaltågstrafiken på kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag och kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Nu måste ministeriet förbinda sig till att underhålla och utveckla den!

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00