Satsa på befintlig infrastruktur

22.01.2016 kl. 13:07
Under den senaste tiden har nyheter om olika trafikvisioner seglat upp. Det finns idéer om bro till Åland, tunnel till Tallinn och nu i veckan kom trafikverkets pressmeddelande kring planerna på en ny järnvägsdragning mellan Esbo, Lojo och Salo.

Hur vi ska ha pengar att förverkliga dylika projekt förstår jag inte. Vi kommer inom de närmaste åren att behöva göra stora satsningar på det befintliga basvägnätet och järnvägsnätet. Under många år har anslagen nämligen inte räckt till, utan väg- och spånätet har blivit i allt sämre skick. I den senaste parlamentariska arbetsgruppen som utredde hur reparationsskulden ska hanteras, och i den senaste trafikpolitiska redogörelsen, har man konstaterat att vi uttryckligen ska satsa på den befintliga infrastrukturen i stället för att bygga nytt.

 

Redan för åtta år sedan skrev jag på denna plats att en eventuell ny järnväg mellan Esbo-Lojo-Salo skulle vara en olönsam investering. En av kommunikationsministeriet tillsatt arbetsgrupp kom 2006 fram till att utvecklingen av en snabb tågförbindelse ska basera sig på en förbättring av den nuvarande kustbanan. Nu har trafikverket tydligen kommit till en annan slutsats. Åtminstone för mig är det obegripligt hur man kunnat göra det.

 

Enligt Trafikverkets utredningar skulle en investering i en höghastighetsbana mellan Esbo-Lojo-Salo kosta ca 1,5 miljarder euro. Avståndet mellan Åbo och Helsingfors är för kort för en sådan här satsning, befolkningsunderlaget för litet och passagerarmängderna är för små för att projektet kan bli lönsamt. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12 (borde vara minst 1,0), vilket visar att det är en olönsam investering. Skillnaden i resetid mellan en grundförbättrad kustbana och en nydragning är enligt Trafikverkets utredning i själva verket endast ca 15 min. Varken behov eller lönsamhet talar för en höghastighetsbana. Det finns alltså inte någon hållbar grund för ett dyrt nybygge av den här storleksklassen. Utredningen konstaterar att projektet kunde inledas efter 2030 och kustbanan därmed kunde frigöras för lokaltågstrafik. Ett beslut om en ny bansträckning skulle innebära att kustbanan sakta men säkert förfaller i väntan på byggstart av det nya spåret.

 

Kommunikationsministeriet måste ta ett helhetsansvar för landets infrastruktur. Det kan inte vara så att man först lägger ner lokaltågstrafiken och nu vill trafikverket dra in också resten av tågförbindelserna och därmed lämna en region helt utan fungerande tågförbindelser. Att man i utredningen säger att Kustbanan frigörs för lokaltågstrafik om det byggs en ny bana är en bedömning som närmast kan kallas tragikomisk efter att ministeriet nyligen fattat beslut om att lägga ner lokaltågstrafiken på kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag och kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Nu måste ministeriet förbinda sig till att underhålla och utveckla den!

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15