Spörsmål om sjöfart och bidöd

13.01.2016 kl. 11:13
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har till riksdagens talman inlämnat två skriftliga spörsmål om sjöfart och förhindrande av bidöd

Det ena spörsmålet gäller en fråga till regeringen gällande tidtabellen för Finlands ratificering av Nairobikonventionen. Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s Nairobikonvention om borttagning av vrak (the Nairobi International Convention on the Removal of Wrecks, 2007) trädde i kraft den 14 april 2015 och betyder att fartyg större än 300 bruttoton som är registrerat i ett land som ratificerat konventionen eller trafikerer ett land som har ratificerat konventionen behöver ha en försäkring som möter konventionens krav.

 

Finland har inte ännu ratificerat konventionen. Däremot har länder dit finskflaggade fartyg bedriver trafik ratificerat den. Det betyder att konventionen i praktiken redan berör finländska och åländska redare. Dessa redare och fartyg behöver ha ett s.k. ”blue card” (garanti för tecknad försäkring) för att kunna trafikera territorialvatten i länder såsom ex. Danmark, Storbritannien eller Tyskland, som alla redan har ratificerat konventionen.

 

Enbart sjöfartsmyndigheter i länder som har ratificerat konventionen har möjlighet att utfärda dessa garantier (”blue cards”) över relevant försäkringsskydd. Flera finländska rederier som tecknat en ”wreck removal” försäkring till sina fartyg har inte möjlighet att verifiera försäkringen hos Trafi. I stället behöver de vända sig utanför Finland till länder som ratificerat konventionen för erhållande av ”blue card” (t.ex. Cook Island). Detta innebär betydande olägenhet och extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg.

 

 

-          Det är viktigt att Finland snabbt ratificerar konventionen. I höst meddelade tjänstemän på kommunikationsministeriet att konventionens ratificering skulle vara klar under 2015. Men ännu har en sådan proposition inte kommit till riksdagen. Det är viktigt att det nu sker i snabb ordning eftersom det innebär onödiga extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

Det andra spörsmålet gäller förhindrade av bidöd. De senaste åren har bisamhällen dött ut i allt större skala världen över. Fenomenet, som fått namnet colony-collapse disorder (CCD), har även synts i Europa. Europeiska kommissionen förbjöd våren 2013 användningen av produkter som innehåller neonikotinoiderna imidakloprid, tiametoxam och klotianid och utsäde som behandlats med dem på grödor som är lockande för bi (t.ex. rybs och raps). Användningen av produkter som innehåller neonikotinoider förbjöds då de verksamma ämnena misstänktes orsaka bidöd. Beslutet grundades på Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets (EFSA) riskbedömning enligt vilken användningen av neonikotinoider på växter som lockar bin skadar binas och andra pollinerares liv.

 

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har nyligen beviljat undantagstillstånd i Finland för användning av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider. Detta undantag har beviljats efter ett forskningsprojekt som naturresursinstitutet Luke och livsmedelssäkeherhetsverket Evira har gjort som visat att neonikotinoiderna inte haft någon betydande påverkan på finländska bin. Därför har också Finlands biodlarförbund varit positiva till att bevilja undantag så att odlare av rybs och raps kan fortsätta använda neonikotinoider. Projektets forskare säger ändå att finländska bins påverkan av neonikotinoider inte helt kan uteslutas.

 

-          Tillståndet att använda produkter med neonikotinoider bottnar självfallet i en viktig balansgång och avvägning. Växtskyddsmedlen är av stor betydelse för jordbrukare som på så vis kan försäkra sig om att deras odlingar inte blir utsatta för skadeangrepp. Men så länge effekten av användning av neonikotinoider inte är helt fastslagen är det mycket viktigt att snabbt arbeta för att hitta ersättande medel eller metoder, samt att på alla sätt förhindra att massdöd av bin sker i Finland, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00