Vapendirektivet får inte leda till onödig och dyr byråkrati

17.12.2015 kl. 09:49



För tillfället pågår en behandling av ändringar i EU:s vapendirektiv, något som uppmärksammades i tisdagens Nya Åland.

I onsdags gav riksdagens stora utskott sitt utlåtande till regeringens linje i ärendet. Utskottet beslöt enhälligt att Finland ska begära om undantag från direktivet. Ärendet har också behandlats i förvaltningsutskottet, försvarsutskottet och i jord- och skogsbruksutskottet. Skjutvapen faller inom ramen för rikets behörighet och som Ålands företrädare i riksdagen och som medlem i stora utskottet och jord- och skogsbruksutskottet har jag aktivt bevakat frågan.

 

Riksdagen och Finland har ställt sig mycket kritiskt till direktivförslaget och har bl.a. konstaterat att de föreslagna tidsbegränsade tillstånden är mycket problematiska, då de kommer att medföra byråkrati och öka arbetsmängden inom förvaltningen.

 

Beträffande de standardiserade medicinska testerna, som föreslås i direktivet, konstaterade vi i jord- och skogsbruksutskottet att det inte finns närmare uppgifter om testerna. I vårt utlåtande hänvisade vi till att man i Finland under några år har använt psykologiska tester med dåliga erfarenheter, och att vi därför tänker ersätta dem med intervjuer och mera ingående koll av bakgrundsfakta.

 

Finlands kritiska inställning till direktivet, som delas av både regering och riksdag, betyder dock inte att revideringen som helhet skulle vara oviktig. Tvärtom, i flera medlemsländer finns ett viktigt arbete att göra för att begränsa tillgång på vapen och för att förhindra att vapen hamnar i händer på personer som har för avsikt att begå brott. Finland har dock redan nu, ur en europeisk aspekt, en sträng vapenlagstiftning. Därför är det viktigt att man utformar och ändrar lagstiftningen på rätt sätt så att man inte bygger upp kostsam och onödig byråkrati som dessutom i värsta fall till och med kan bli kontraproduktiv.

 

I riksdagen är den enade uppfattningen att revideringen av vapendirektivet ska innebära att det ska bli svårare för terrorister och brottslingar att få tag i vapen, men att man inte ska försvåra för jägare, sportskyttar, finska försvarets frivilliga försvarsarbete eller öka byråkratin för myndigheter. Här upplever jag att riksdagens position är helt enig med de åsikter som lyftes fram i lagtingsdebatten i måndags vilka Nyan rapporterade om i tisdags.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55