Låt asylsökande integreras i fred

08.12.2015 kl. 15:09
Regeringen presenterade idag sina nya riktlinjer för asylsökande. Dessa baserar sig på de invandringspolitiska linjedragningar som gjordes i september. Ett av regeringens förslag på åtgärder är övergången till bosättningsbaserad social trygghet.

- Ministrarnas talturer ger bilden att man inte eftersträvar att hjälpa dem som är i nöd, utan att minimera ministeriernas ansvar och arbetsbörda. Varför tror regeringen att det är billigare att bo i Finland för personer som kommer från andra länder? Dylika uppdelningar, och därmed försvårandet av de utsattas ställning, är fullständigt omoraliska, konstaterar SFP:s ordförande Carl Haglund.

 

Justitie- och arbetsminister Lindström är orolig för asylsökandes brist på sysselsättning, och han kräver att de sökande i gengäld för integreringsåtgärder ska arbeta.

 

- Denna oro är befogad, men en hållbar lösning kräver att paragraf 79 i utlänningslagen ändras så att de som anlänt hit kan börja arbeta genast, utan att behöva vänta i tre månader. Därtill måste behovsprövningen av utländsk arbetskraft avskaffas, så att företag kan anställa folk till branscher som nu är utan kompetent arbetskraft.

 

Ett av de centrala orosmomenten är enligt inrikesminister Orpo den stora mängden asylsökande. För att råda bot på utmaningen föreslår regeringen att beviljade asylplatser framöver ska vara tidsbundna. I sådana fall skulle en person som beviljats asyl få sitt beslut omprövat ifall ursprungslandets läge har blivit bättre och därmed riskera att bli utvisad.

 

- Denna åtgärd verkar fel riktad. Om den asylsökande har fått ett jobb, lärt sig språket, integrerats i samhället och betalar skatt känns det alldeles absurt att skicka iväg denne från landet. Vi har ett skrikande behov av människor i arbetsför ålder, och då vill regeringen avskaffa deras incitament att stanna i landet. Varför försöka integreras, om man ständigt måste oroa sig för att bli utvisad, undrar Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00