BB-förordningen värd ett bättre öde

05.12.2015 kl. 12:29


Riksdagen sa på onsdagen nej till medborgarinitiativet om att ändra jourförordning för förlossningssjukhus. I medborgarinitiativet insisterar man på att kravet på tusen förlossningar per år slopas.

Flera förlossningsenheter i landet, bland annat BB i Borgå, är på fallrepet genom denna rigida bestämmelse i jourförordningen.

 

Det finns all orsak att ifrågasatta den absoluta gränsen på 1000 förlossningar i jourförordningen. Hittills har ingen kunnat presentera statistik eller undersökningar som skulle bevisa att större sjukhus skulle vara mera patientsäkra än mindre förlossningssjukhus med exempelvis runt 800 förlossningar.

Då avstånden mellan förlossningssjukhusen blir längre sänks samtidigt patientsäkerheten och risken för födslar längs vägarna ökar. Enligt THL har födslarna utanför förlossningssjukhus och på vägarna ökat mellan åren 2012-2014. Längre avstånd mellan förlossningssjukhusen sätter kvinnorna i en osäker och ojämlik ställning.

Patientsäkerheten har inte varit ett problem när det gäller förlossningar i Finland. Vi kan inte godkänna att man nu tar till det argumentet för att skapa större enheter och öka avstånden.

Svenska riksdagsgruppen har arbetat hårt för att det numeriska kravet på tusen födslar per år ska slopas, eftersom vi ser att följden blir att välfungerande och medicinskt trygga enheter kommer att stängas.

På onsdagen röstade riksdagen om SFP:s reservation, som förkastades med rösterna 146–23. Av de andra partierna var det bara KD som grupp, fem från Vänsterförbundet och enstaka ledamöter från andra partier som backade upp reservationen som i likhet med medborgarinitiativet krävde att gränsen på tusen födslar upphävs.

Socialdemokraterna och andra partier har lokalt talat sig varma för att bevara förlossningsenheten i Borgå, som också för sin tvåspråkighet har ett omistligt värde. Var fanns stödet nu?

Det är även anmärkningsvärt och skäl att notera att Sannfinländarna i sitt valprogram gick ut med kravet att den strikta tusengränsen ska slopas. Nu sitter partiet på social- och hälsovårdsministerposten och riksdagsgruppen röstar för jourförordningen med hull och hår.

 

Anna-Maja Henriksson (SFP)

Mikaela Nylander (SFP)

Anna-Maja Henriksson, Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55