Mod att gå framåt

07.12.2015 kl. 15:53
När vi idag runtom i vårt land samlas för att fira vår självständighet, och för att visa respekt för tidigare generationers arbete och uppoffringar, kan vi konstatera, att världen under de senaste årtiondena har ändrats på ett sätt, och med en sådan takt, som garanterat inte någon människa år 1917 kunnat ana. Också vår stad Vasa har under självständighetstiden gått från att vara huvudsäte för senaten under vårvintern 1918 - vidare ett starkt förvaltningscentrum och residensstad under decennier - till att i dagsläget genom sitt starka exportinriktade näringsliv bära ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska utveckling

Bland megatrenderna som kommer att påverka regionens, landets och övriga Europas kommande decennier kan nämnas globalisering, kommersialisering, digitalisering och teknologisk utveckling, klimatförändring, cleantech och bioekonomin samt åldrande befolkning, individualisering, urbanisering och invandring. Utgående från detta vill jag påstå att vi i Österbotten har bättre möjligheter än något annat område att bygga positivt för framtiden. Det som däremot saknas i Finland – och delvis även bland beslutsfattarna i regionen – är mod.

 

När man tänker på vilka uppoffringar våra krig och till exempel återuppbyggnadsfasen inneburit, så skulle man gärna se lite mer sisu och tuffare men positiv inställning till det reform- och utvecklingsarbete som nu på olika plan pågår – eller åtminstone borde pågå. Det är definitivt heller ingen slump att många av de lokala ledare som i början på 1970-talet var framsynta och modigt ritade om kommunkartan själva hade upplevt och deltagit i krigen på 1940-talet.

 

Trots att nyheterna idag främst präglas av elände av olika slag och vi har en politisk ledning som stup i kvarten påminner oss om hur fruktansvärt dåligt det går, så finns det även undersökningar som går i totalt motsatt riktning. Enligt några av dessa är vi världens lyckligaste folk, världens minst korrumperade land, vi har världens bästa utbildningssystem, vi är det fjärde mest innovativa landet i världen, vi är världens underbaraste plats för mödrar, vi har världens friskasta barn, vi är bäst när det gäller yttrandefrihet och jämlikhet, vi har världens tryggaste flygbolag, högklassigaste pass, topp tio miljöer för företag med mera.

 

Vi bör naturligtvis medge att Finland under de senaste åren halkat efter övriga Europa när det gäller tillväxtsiffrorna samt att vi har en offentlig ekonomi i obalans. Även om vår statsskuld i absoluta euron inte är katastrofalt stor så är takten med vilken den ökar verkligen osund. Läget försvåras ytterligare av arbetsmarknadsparternas kompromisslösa och osmidiga förhandlingskultur. Vi har alltså mycket arbete framför oss men vi har också alla möjligheter att lyckas – och som österbottningar skall vi fortsätta visa vägen. Som medlem i riksdagens finansutskott hade jag i torsdags möjligheten att diskutera ekonomi och säkerhet med president Niinistö ute vid Talludden. Hans budskap var mycket klart: nu behövs mod. Det är lätt att hålla med. Nu om någonsin behövs både regionalt och nationellt mod, positiv framförhållning och öppenhet, byggande av nya nätverk samt en ny typ av omsorg om varandra.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00