Mod att gå framåt

07.12.2015 kl. 15:53
När vi idag runtom i vårt land samlas för att fira vår självständighet, och för att visa respekt för tidigare generationers arbete och uppoffringar, kan vi konstatera, att världen under de senaste årtiondena har ändrats på ett sätt, och med en sådan takt, som garanterat inte någon människa år 1917 kunnat ana. Också vår stad Vasa har under självständighetstiden gått från att vara huvudsäte för senaten under vårvintern 1918 - vidare ett starkt förvaltningscentrum och residensstad under decennier - till att i dagsläget genom sitt starka exportinriktade näringsliv bära ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska utveckling

Bland megatrenderna som kommer att påverka regionens, landets och övriga Europas kommande decennier kan nämnas globalisering, kommersialisering, digitalisering och teknologisk utveckling, klimatförändring, cleantech och bioekonomin samt åldrande befolkning, individualisering, urbanisering och invandring. Utgående från detta vill jag påstå att vi i Österbotten har bättre möjligheter än något annat område att bygga positivt för framtiden. Det som däremot saknas i Finland – och delvis även bland beslutsfattarna i regionen – är mod.

 

När man tänker på vilka uppoffringar våra krig och till exempel återuppbyggnadsfasen inneburit, så skulle man gärna se lite mer sisu och tuffare men positiv inställning till det reform- och utvecklingsarbete som nu på olika plan pågår – eller åtminstone borde pågå. Det är definitivt heller ingen slump att många av de lokala ledare som i början på 1970-talet var framsynta och modigt ritade om kommunkartan själva hade upplevt och deltagit i krigen på 1940-talet.

 

Trots att nyheterna idag främst präglas av elände av olika slag och vi har en politisk ledning som stup i kvarten påminner oss om hur fruktansvärt dåligt det går, så finns det även undersökningar som går i totalt motsatt riktning. Enligt några av dessa är vi världens lyckligaste folk, världens minst korrumperade land, vi har världens bästa utbildningssystem, vi är det fjärde mest innovativa landet i världen, vi är världens underbaraste plats för mödrar, vi har världens friskasta barn, vi är bäst när det gäller yttrandefrihet och jämlikhet, vi har världens tryggaste flygbolag, högklassigaste pass, topp tio miljöer för företag med mera.

 

Vi bör naturligtvis medge att Finland under de senaste åren halkat efter övriga Europa när det gäller tillväxtsiffrorna samt att vi har en offentlig ekonomi i obalans. Även om vår statsskuld i absoluta euron inte är katastrofalt stor så är takten med vilken den ökar verkligen osund. Läget försvåras ytterligare av arbetsmarknadsparternas kompromisslösa och osmidiga förhandlingskultur. Vi har alltså mycket arbete framför oss men vi har också alla möjligheter att lyckas – och som österbottningar skall vi fortsätta visa vägen. Som medlem i riksdagens finansutskott hade jag i torsdags möjligheten att diskutera ekonomi och säkerhet med president Niinistö ute vid Talludden. Hans budskap var mycket klart: nu behövs mod. Det är lätt att hålla med. Nu om någonsin behövs både regionalt och nationellt mod, positiv framförhållning och öppenhet, byggande av nya nätverk samt en ny typ av omsorg om varandra.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00