En reform av arbetsfördelningen

21.12.2015 kl. 08:00

I oktober detta år fanns det enligt arbets- och näringslivsministeriet 65 000 lediga arbetsplatser i vårt land. I förhållande till den totala arbetskraften och antalet arbetslösa är mängden lediga jobb betydlig. Vi har alltså ett problem där utbud och efterfrågan inte möts på arbetsmarknaden.

Under förra valperioden insåg man att problematiken ovan kräver åtgärder och man startade bland annat regionala försök där privata företag kompletterar den offentliga arbetsförmedlingen. Dessa pilotprojekt i Nyland och Birkaland har visat sig vara mycket framgångsrika. Andelen arbetslösa som hittat ett jobb är flerfaldigt bland dem som fått ta del av dessa privata arbetsförmedlingstjänster. Framför allt har dessa privata aktörer lyckats i karriärcoachingen som lett till att arbetssökande gett helt nya branscher en chans.
 
Erfarenheter från dessa pilotprojekt visar att den offentliga sektorn lyckas väl då den också utnyttjar kunnande som finns i den privata sektorn. Inom arbetsförmedlingen har man gjort så här även i Danmark med goda resultat. Nu skulle det gälla att utvidga modellen med den privata sektorn som komplement till den offentliga arbetsförmedlingen till hela landet. Trots en del kloka formuleringar i regeringsprogrammet ger regeringens budgetförslag för år 2016 inte tillräcklig finansiering åt de framgångsrika pilotprojekten. Det här känns vansinnigt eftersom varje person som sysselsätts ekonomiskt är en lottvinst för samhället i förhållande till alternativet som många gånger är långtidsarbetslöshet.

 
I den skuggbudget som vi lade fram nu i november har vi föreslagit en överföring av budgetmedel från arbets- och näringslivsbyråerna till de privata arbetsförmedlingarna. Vår modell som inspirerats av den danska modellen, skulle ge den privata arbetsförmedlaren en grundsumma för varje arbetslös som företaget tar sig an att jobba med. Lejonparten av ersättningen som betalas till företaget skulle ändå inte betalas ut förrän efter att den arbetssökande blivit anställd. Som en del av den nya modellen kunde man också passa på att utveckla den inkomstrelaterade dagpenningen enligt en dansk modell där summan är högre än i dagens Finland men där tiden för vilken den betalas ut samtidigt är kortare. Statistik visar nämligen på att de som får jobb oftast hittar den nya arbetsplatsen i början av sin arbetslöshet eller just före tiden för den inkomstrelaterade dagpenningen löper ut. Den här modellen skulle bättre sporra till aktiva åtgärder för att stöda dem som söker nytt jobb.

Finland befinner sig i en ekonomisk knipa som kräver nytänk. Faktum är att arbetslösheten växer, och paradoxalt nog samtidigt antalet lediga jobb. Det behövs alltså aktiva insatser som kan svänga den här trenden. Arbetslösheten är vårt största gissel och vi har inte råd att blunda för en utveckling där utbud och efterfrågan inte möts. Det är självfallet så att det även behövs helt andra åtgärder för att råda bukt på arbetslösheten, men de modeller som har visat sig fungera ska man ta till vara på. Pilotprojekten i Birkaland och Nyland borde inte bara få en fortsättning, utan dessutom utökas till övriga delar av landet.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30