En reform av arbetsfördelningen

21.12.2015 kl. 08:00

I oktober detta år fanns det enligt arbets- och näringslivsministeriet 65 000 lediga arbetsplatser i vårt land. I förhållande till den totala arbetskraften och antalet arbetslösa är mängden lediga jobb betydlig. Vi har alltså ett problem där utbud och efterfrågan inte möts på arbetsmarknaden.

Under förra valperioden insåg man att problematiken ovan kräver åtgärder och man startade bland annat regionala försök där privata företag kompletterar den offentliga arbetsförmedlingen. Dessa pilotprojekt i Nyland och Birkaland har visat sig vara mycket framgångsrika. Andelen arbetslösa som hittat ett jobb är flerfaldigt bland dem som fått ta del av dessa privata arbetsförmedlingstjänster. Framför allt har dessa privata aktörer lyckats i karriärcoachingen som lett till att arbetssökande gett helt nya branscher en chans.
 
Erfarenheter från dessa pilotprojekt visar att den offentliga sektorn lyckas väl då den också utnyttjar kunnande som finns i den privata sektorn. Inom arbetsförmedlingen har man gjort så här även i Danmark med goda resultat. Nu skulle det gälla att utvidga modellen med den privata sektorn som komplement till den offentliga arbetsförmedlingen till hela landet. Trots en del kloka formuleringar i regeringsprogrammet ger regeringens budgetförslag för år 2016 inte tillräcklig finansiering åt de framgångsrika pilotprojekten. Det här känns vansinnigt eftersom varje person som sysselsätts ekonomiskt är en lottvinst för samhället i förhållande till alternativet som många gånger är långtidsarbetslöshet.

 
I den skuggbudget som vi lade fram nu i november har vi föreslagit en överföring av budgetmedel från arbets- och näringslivsbyråerna till de privata arbetsförmedlingarna. Vår modell som inspirerats av den danska modellen, skulle ge den privata arbetsförmedlaren en grundsumma för varje arbetslös som företaget tar sig an att jobba med. Lejonparten av ersättningen som betalas till företaget skulle ändå inte betalas ut förrän efter att den arbetssökande blivit anställd. Som en del av den nya modellen kunde man också passa på att utveckla den inkomstrelaterade dagpenningen enligt en dansk modell där summan är högre än i dagens Finland men där tiden för vilken den betalas ut samtidigt är kortare. Statistik visar nämligen på att de som får jobb oftast hittar den nya arbetsplatsen i början av sin arbetslöshet eller just före tiden för den inkomstrelaterade dagpenningen löper ut. Den här modellen skulle bättre sporra till aktiva åtgärder för att stöda dem som söker nytt jobb.

Finland befinner sig i en ekonomisk knipa som kräver nytänk. Faktum är att arbetslösheten växer, och paradoxalt nog samtidigt antalet lediga jobb. Det behövs alltså aktiva insatser som kan svänga den här trenden. Arbetslösheten är vårt största gissel och vi har inte råd att blunda för en utveckling där utbud och efterfrågan inte möts. Det är självfallet så att det även behövs helt andra åtgärder för att råda bukt på arbetslösheten, men de modeller som har visat sig fungera ska man ta till vara på. Pilotprojekten i Birkaland och Nyland borde inte bara få en fortsättning, utan dessutom utökas till övriga delar av landet.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15