Klimat är också lokalt

28.11.2015 kl. 08:00
På måndag inleds klimattoppmötet i Paris. Frankrike har arbetat oerhört systematiskt med att skapa förutsättningar för att man ska kunna nå ett framgångsrikt förhandlingsresultat. Att man orkat det trots attackerna i Paris är mer än beundransvärt.

Paristoppmötet inleds med ett möte för statschefer. Finlands delegation leds av president Sauli Niinistö med statsminister Juha Sipilä som vice delegationschef. Med tre ytterligare ministrar på plats ger Finlands regering klimatfrågan den tyngd som den förtjänar.

 

Att inleda med ett möte för statschefer är någonting nytt, och något som Frankrike gör avsiktligt. Tidigare har man alltid börjat från tjänstemannanivå och arbetat sig upp. När det sedan har kört fast har man kallat in tungviktarna. Nu gör man tvärtom och låter statscheferna först mejsla ut en ram åt förhandlarna. Det tror jag att är bra och jag hoppas att man kan undvika händelserna från förra året i Lima då man först på övertid fick igenom en minimal överenskommelse. Paris måste bli annorlunda.

 

Klimatförändringen är kanske mänsklighetens allra största utmaning. Den globala uppvärmningen ger oåterkalleliga följder om den inte bromsas och stoppas. Redan nu märker viatt extremväder blir allt vanligare. Tidigare i höst drabbades franska Rivieran och Gran Canaria av svåra översvämningar. Kalifornien och Australien har drabbats av svår torka och här hemma har vi de senaste åren fått vänja oss med kraftigare stormar.

 

Störst förändring sker dock under ytan. 90 % av klimatförändringens överloppsvärme ”försvinner” ner i världshaven. Det påverkar fiskebestånd och havsströmmar. Hur mycket vet vi inte än. Det vi dock vet är att Åland och övriga Nordeuropa skulle vara ganska obeboeligt utan Golfströmmens varma vatten.

 

Trots de uppenbara förändringarna har de stora insatserna lyst med sin frånvaro och utsläppen fortsatt att öka. Anledningen till det är att klimatförändringen ändå är så pass abstrakt. Trots att indikatorerna är tydliga sker förändringen ändå relativt långsamt vilket gör att den känns avlägsen. Dessutom kan den kännas övermäktig eftersom en människas insatser ensamma kan göra ganska liten skillnad. Men, tillsammans kan vi göra skillnad.

 

Vi får därför inte skjuta över klimatansvaret på förhandlarna i Paris. Vi behöver alla göra mer i vår vardag. Genom att minska elförbrukningen, satsa på en bränslesnål bil och äta lite mindre kött kan alla minska sitt ekologiska fotavtryck. Vi borde också göra det enklare för konsumenter att göra klimatsmarta val.

 

Jag skulle också vilja se en utmaning mellan företag att minska sina utsläpp. De flesta företag kan göra något som sparar energi. Mindre energiförbrukning brukar på sikt också spara pengar, trots att det kan dröja några bokslut innan investeringen betalar tillbaka sig. Om man kan göra en sådan investering finns ingen anledning att vänta. Många kunder favoriserar gärna ett företag som gör ett aktivt miljö- och klimatarbete. Det blir alltså en win-win som har betydelse för klimatet.

 

Det finns skäl att vara förhoppningsfull inför Paris. Obama vill göra klimatarbetet till hans legacy. Att Pekingborna dör i luftföroreningar har också fått Kina mer aktivt. Stordåd är inte att vänta, men Pariskonferensen kommer att bli ett viktigt steg på vägen. Jag hoppas att den franska diplomatin kan göra det till ett stort steg.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15