Riksdagsgruppens alternativbudget

15.12.2015 kl. 15:10
Vårt förslag innebär lika stora inbesparingar som regeringens alternativ, men våra tyngdpunkter och prioriteringar skiljer sig

Hela alternativbudgeten kan du läsa här

 

Vi vill hellre satsa på barn, bistånd, förnyat arbetsliv och pensionärer. Vi väljer att istället spara på regeringens spetsprojekt och använda de pengarna till det som vi tycker är viktigt.

Vi måste satsa på våra barn. Vi måste se till att utbildningen fortfarande är Finlands trumfkort. Vårt land ska vara en ansvarskännande aktör internationellt. Vi ska ha ett samhälle som är tryggt för de äldre. Vi måste skapa goda förutsättningar för företagen att sysselsätta. Det ska alltid löna sig att ta emot ett arbete.

Riksdagsgruppen har under hela hösten framhållit att de stora nedskärningar som regeringen föreslår i utbildningen inte kan accepteras. Det är kortsiktig politik. Framtiden kan vi bygga bara genom en utbildning av hög kvalitet och nya innovationer.

ÅTERSTÄLL BISTÅNDET OCH VÅRT INTERNATIONELLA ANSEENDE
Vi har likaså tagit avstånd från de massiva nedskärningarna i biståndsbudgeten som sänker biståndet till skamlöst låga 0,35 procent av BNP nästa år. Genom att reservera 250 miljoner euro mer än regeringen för biståndet tryggar vi medborgarorganisationernas biståndsinsatser och bevarar Finlands andel av FN-biståndet till barn och kvinnor på nuvarande nivå. Den tredje kostnadsmässigt stora biten i vår alternativa budget är att vi kräver att pensionärernas bostadsbidrag bibehålls intakt; det betyder 65 miljoner euro till i budgeten.

INTE MERA LÅN ELLER HÖJD TOTALSKATTEGRAD
Kommer vi att föreslå att dessa nya utgifter ska finansieras genom ökad låntagning? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en låntagning som överstiger det regeringen föreslår för 2016, eller till att ge mer tilläggstid för att statsfinanserna ska balanseras. Är då vår lösning att täcka utgifterna med högre skatter? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en skärpt beskattning. Totalskattegraden i Finland hör till de absolut högsta i Europa och det finns inte rum för skattehöjningar.

SKATTEN PÅ ARBETE NEDÅT HUSHÅLLSAVDRAGET UPPÅT
I vår alternativa budget är de skatteförändringarna vi föreslår till storleken i balans. På kostnadssidan föreslår vi en sänkning av inkomstskatten med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och en halv procentenhet i den högsta. Vi tror på de dynamiska effekterna av att man sänker skatten på lönearbete. Vi anser även att den så kallade solidaritetsskatten på högre pensioner bör lindras och att hushållsavdraget höjs från 2400 till 4000 euro. Hushållsavdraget har en god effekt på sysselsättningen.

LITET HÖJD MOMS, SLOPAD SÄNKT BILSKATT
Då vi sänker vissa nyckelskatter, höjer vi andra. Vi bedömer att vi kan höja alla momssatser med 0,5 procentenheter, vilket drygar ut statskassan med drygt fyrahundra miljoner. Därutöver föreslår vi att den tilltänkta sänkningen av bilskatten inte blir av. För att utöka skatteintäkterna anser vi att staten inte ska finansiera privat ägande och därför vill vi slopa skattefriheten för köp av första fastighet och första aktielägenhet. Det ger statskassan ett tillskott på 95 miljoner. Alltså, lättnader och skärpningar i skattepolitiken som är socialt och ekonomiskt balanserade.

INBESPARINGAR SOM BALANSERAR SKUGGBUDGETEN
Men, om skattepolitiken är kostnadsmässigt neutral för statsmakten, hur har vi då tänkt balansera de satsningar på flera hundra miljoner som vi vill rikta till biståndet, utbildningen, barnen och pensionärerna? Vi har kammat igenom statsbudgeten noga och föreslår flera mindre balanseringsåtgärder. I skuggbudgeten finns också flera större åtgärder i hundramiljonsklassen. Vi föreslår en halvering av regeringens spetsprojekt. Det ger en inbesparing på 126 miljoner euro. Vi föreslår också att de 130 miljoner som reserverats för Finnfund – som tillägg för att belåna biståndsprojekt – överförs tillbaka till biståndsbudgeten.

KOMMUNREFORM BEHÖVS OCH EN DANSK ARBETSMODELL
Svenska riksdagsgruppen vill dessutom genomföra en kommunreform parallellt med vårdreformen som ger en nettoinbesparing på 105 miljoner euro. Vi vill lätta på byråkratin och kommunernas uppgifter så att de kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet – bra närservice för medborgarna. Genom att införa en modifierad dansk modell för arbetsmarknadsstödet – något höjd inkomstrelaterad dagpenning, men förkortad stödperiod ¬–blir inbesparingen 70 miljoner euro. Därutöver får staten kännbara tilläggsinkomster från åtgärder som bekämpar grå ekonomi. Dessutom vill Svenska riksdagsgruppen sänka energiskattestödet från 85 till 70 procent, vilket balanserar statsekonomin med 25 miljoner euro. Vi föreslår även att Landsbygdsverket helt läggs ned som mellanförvaltning. Det är ett konkret sätt att genomföra det normtalko som regeringen har efterlyst. Också på andra sätt ska papperskriget som drabbar bönderna minskas.

FEL ATT SLOPA SUBJEKTIV DAGISRÄTT, DUMT ATT INDEXFRYSA UNIVERSITETEN
Trots att budgetkostnaden är omkring 25 miljoner för vardera insatsen, anser vi att planerna på att begränsa den subjektiva dagvårdsrätten och att förstora gruppstorlekarna ska slopas. Riksdagsgruppen ställer sig också mycket tveksam till beräkningarna att få till stånd inbesparingar genom att enbart garantera halvdagsplats för en del barn. Det blir också svårt att organisera verksamheten med många halvdagsplatser. För att stärka utbildningens ställning föreslår vi att grundskolan får ett större grundbidrag och att nedfrysningen av universitetens och yrkeshögskolornas index återtas. Gällande innovationer föreslår vi drygt 30 miljoner till för Tekes och Viexpo – vårt land är beroende av export och de internationaliseringsstöd som beviljas betalar sig snabbt tillbaka.

JOBB FÖR UNGA, TILLÄGG FÖR ENSAMFÖRSÖRJARE
Vi vill utveckla ungdomsgarantin. Dessutom vill vi arbeta fram en modell för lärlingsavtal samt minijobs där tröskeln till arbetslivet är lägre för unga under 30 år. Unga kunde ha rätt att förtjäna runt 500 euro utan att stöd och andra förmåner påverkas, samtidigt som arbetsgivare borde sporras att anställa unga. Vi vill slopa den ologiska kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststödet, vilket stärker lågavlönade ensamförsörjares inkomst.

Y-TÅGET, FÖRSVARET, FISKET OCH ÖSTERSJÖN
Genom ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro kan VR upprätthålla Y-tåget till Sjundeå och Ingå och andra nedläggningshotade linjer. I skuggbudgeten skjuts också 10 miljoner till försvarsmakten och 5 miljoner till justitieministeriet för att förkorta domstolsprocesserna. Genom ett par mindre anslag vill vi stödja fiskerinäringen, bland annat genom att hålla igång reduceringsfisket som på sikt förbättrar havsvattnet i Finska viken och tillståndet i Östersjön.

DET FINNS ALTERNATIV, DET GÅR ATT VÄLJA
Genom att gå in på vår hemsida kan man ta del av Svenska riksdagsgruppens skuggbudget i detalj – där finns både siffror, grafik och motiveringar. Vår skuggbudget visar att det finns alternativ i politiken. Trots att den finländska ekonomin i dag ger begränsat med svängrum, bör den ekonomiska utvecklingen styras av klara prioriteringar. Med vår skuggbudget vill vi utmana regeringen och visa på att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan omotiverat hårda ingrepp i vår utbildning och våra barns framtid, de äldres välmående, samt utan att pruta på Finlands trovärdighet som aktiv nordisk och internationell aktör.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30